Göteborgsposten – 8 mars 1865, sida 3

berg vid f. d Masthuggstullen, stulit en summa afj 2 rår. Enligt hvad Mattsson upplyste, hade han ymkr. kl. 11 F. m. besagde dag inlagt sina penningar en i drängstugan stående chiffonnier och derpå. seJan han låst dörren till rummet, gått in till staden. Då han en half timma senare återvände, hade dörren blifvit öppnad, troligen medelst salsk nyckel, och penningarne borttagna. Misstankaine för stölden vände sig slutligen mot besagde Börjesson, hvilken vid samma tid hade arbete i hr Lindbergs nybyggnader vid Smala vägen. Han var nu försvunnen, men blef efterspanad och för några dagar sedan gripen. Man hade under tiden fått reda på, att han efter stöldens begående visat sig serdeles liberal och spendersam. bjudit på snapsar? och Åhalfvar, tillblandade af så väl bränvin som den ännu ädlare drycken konjak, på akaffe och skorpor, smörgåsar, öl, porter och slutligen på åkning i droska från Kaffekarusellen, som etablissementet vid Masthuggstullen af det lägre folket kallas, och till Styfvern, från Stysverntill NmIatissons, från Mattssons tillbaka till Kaffekarusellen; hvarförutom han och hans gäster anställt jemförande studier öfver alla i Haga befintliga krogars egenskaper. Vid polisförhöret i går förnekade Börjesson helt och hållet stölden. De penningar han innehaft hade han dels sparat ihop, dels hade han af den sedermera bestulne drängen Matsson fatt låna 5 rdr. Dessa hade han samma dag vexlat i ettor, men sedermera åter vexlat sig till en 5-rdr. Han hade tillsammans innehaft s:2 rår. I dessa uppgifter krånglade han dock slutligen helt och hållet in sig, men kunde likväl omöjligen förmås till bekännelse. Några personer, som varit i hans sällskap medan han rumlade om på de stulna penningarne, hördes vid förhöret. Af deras berättelser framgick tydligt, att han måtte omsatt vida mer än de omtalade 802 rdr:na. — Föreföll det er icke underligt att han kunde ha råd att bjuda så friskt? tillfrågade polismästaren den ene af vittnena. — Jo, det tyckte jag nog, svarade denne, ty jag hade inte ens några penningar sjelf. Under den gyllene tiden efter stölden hade B äfven adelmodigt lemnat sin hustru 3 rår, något som i högsta grad förvånade denna, hvilken eljest af det lilla hon kunde förtjena, brukade få lemna mannen en och annan rår i veckan, — åtminstone om man får tro hans uppgifter, då han sökte förklara hvarifrån han fått sina penningar. Då B. ej kundo förmås till bekännelse, uppsköts målet på 8 dagar. — Snickeriarbetaren C. G. Söderberg, boende i huset n:o 49 50 vid Smedjegatan, stod igår i poliskammaren anklagad för att ha från grosshandl. S. stulit ett par blåa Korderojsbyzor. Hr S. tillfrågades om han vid något tillfälle sett Söderberg, som är omkring 20 år gammal, snyggt klädd, men med något fräckt utseende, och då hr 9. förnekade detta, yttrade Söderberg mycket frankt att han några dagar bott hos hr 8:s betjent, utan att lik väl hr S. vetat derom. Hr S. berättade i afseende på förloppet vid stölden, att nyckeln till hans tambur d. 19 sistl. Febr. forkommit och troligen blifvit stulen. Tvenne dagar senare kl. 6 på morgonen hörde hr S. huruledes dörfarne i hans våning öppnades och han insåg genast, att det var en tjuf. Han skyndade upp, men tjufven som hörde att det blef rörelse i rummet tog till flykten. Omkr. åtta dagar senare upptäckte hr S. att han blifvit bestulen på ett par mörkblå korderojsbyxor Ett nytt försök måtte dessförinnan ha blifvit gjordt af tjufven att komma in genom tamburdörren, ty en person hade hört att någon sökt öppua dörren, utan att dock deri lyckas. Sedan anmälan om stölden blifvit gjord i polisen, fick man reda på att ofvannämnde Söderberg försålt de från hr S. stulna byxorna i en bod i bazaren. De hade sedermera blifvit försålda till en okänd bonde, men som hr S. hade ett par andra byxor, hvilka voro fullkomligt lika med de stulna, var det ingen svårighet underkastadt att finna det de af Söderberg försålda tillhört hr S. Söderberg medgaf för dfrigt sjelf att de som han sålt voro alldeles liknande de hr S tillhöriga. Han förnekade dock att ha stulit dem och påstod att han köpt dem för 5!. rdr af en okänd mansperson vid utt tillfälle då han var något rusig. Då polismästaren gjorde honom uppmärksam på huru otroligt det var, att just han, som vistats hot hr S:s betjent, sedermera skulle af en okänd persor kommit att köpa ett från hr S. stulet klädesplagg förklarade Söderberg att han Lej kunde säga anna än hvad som var saant-Målet uppsköts på åtta dagar.