Göteborgsposten – 3 mars 1865, sida 3

(714444 VOL VIS 80, tr AbL 1110U 4— ( VQF — generationen de sista slafvarne försvinna, oafsedt att de svarta mulatterna och mamelukerna blandning af hvita och indianer) i Paraguay lättare och bättre beblanda sig med kreolerna, än på någon annan punkt i den nya verlden. Så länge Brasilien varit en egen stat, har det sträfvat efter besittningen al Montevideo, och derföre har äfven Flores af det understödts. Till honom stötte en mängd äfventyrare från Brasilien, hvilka röfvade negrer och boskap, som de förde öfver gränsen. Dessa röfverier urartade till riktiga slafrazzias och skyddades af de mäktiga slafherrarne i Brasilien, som hade sin fördel häraf. Än mera: under det frihetskrig, som republiken Piratinim hårdnackadt, ehuru utan framgång, förde och i hvilket äfven Garibaldi spelade en roll, hade ett stort antal slafvar för det de utmärkt sig i fält erhållit sin frihet, och de öfriga väntade sig allmän emancipation, då tyvärr brasilianerna åter blefvo herrar öfver landet och i all sin stränghet återställde slafveriet. Men de svarta hade redan förut till en del flyktat till Uruguay till en del åt söder. Fastän i Uru guay utlemningslagarne ännu bestå, var den allmänna meningen dock stark, och de svarta flyktingarne blefvo högst sällan återlemnade. Mot denna skandal! ansågo sig de brasilianska plantage-egarne i Rio Grande kunna uppträda med lika hänsynslöshet. Man företog ströftåg in öfver gränsen och förde de svarta, hvar man påträffade dem, i slafveri eller försålde dem längre in i landet, ja, det fanns negerbaroner, som hade den djerfheten, att tillochmed slå sig ned i gränsdistrikten af Bonga Oriental och under fräckt hånande af lagarne låta sina plantager skötas at slafvar, så att före det nuvarande krigets utbrott 15 till 18,000 brasilianska slaivar måste arbeta på det Montevideska eller Uruguays område. Souza Netto, den mäktigaste bland de brasilianska plantage-egare, som slagit sig ned i Uruguay, ingick öppet förbund med Flores; banden röfvade på gemensamt konto och Netto erhöll det dervid jagade svarta menniskoköttet. Under det brasilianerna sålunda försågo sina egendomar med händer, utvidgade de äfven desamma, i det man under röfvaretågen Lystematiskt uppbrände de plundrade grannarnes egorättshandlingar och derigenom stadgade sina egna anspråk. Netto fick af sina ståndslikar i Rio Grande ej allenast bifall och understöd, utan visste äfven att hos den nya ministören i Rio genomdrifva, att denna skarpt formulerade kejsardömets gamla, nya och nyaste klagomål och anspråk och uppställde sitt ultimatum med omisskänlig afsigt att begagna sig af Uruguays förlägenhet för ett nytt eröfringsoch införlifnings-försök. Det är tydligt, att under så invecklade förhållanden en brytning lätt kunde inträffa, äfven om gamla penningefordringar och kroniska blifna gränstvister icke förefunnits. En ej obetydlig vigt kastade smugglet i vågskålen: man behöfver blott veta att i Uruguay importtullarne å ingen artikel öfverstiga 12 till 15 pret. under det att i Brasilien de vigtigaste införselsvarorna äro tre gånger så mycket betungade och smugglarne således vid de öppna gränserna göra oskäliga vinster. Detta är ett skäl mera för brasilianerna och den af dem påstådda Ånödvändigheten?, att införiitva Uruguay; i st. f. att retormera sin tulltariff, föredraga de brasilianska baronerna, att annexera till La Plata, för att derefter genom en ångeskader spärra landet mot främmande köpmän och abolitionister. På grund at det stora antalet europeiska kolonister och köpmän, skola för vecklingar mellan Brasilien och de europeiska sjömakterna lika litet utebli som med Förenta Staterna. —B— 24 Såsom sakerna nu stå, blokerar baron Tamandare La Plata med brasilianska ångare. under det Flores sysselsätter de Uruguayska trupperna och general Souza Netto som repressalier och pant plundrar och borttager landets rikaste estancias. Kanske skall en omtattande kamp uppblossa. Paraguay har relan slungat slasemangipationens fackla i sjelfva kejsardömets hjerta: hvarthän presidenten Lopez trupper komma, ljuder till negrerna ropet: Blirven fria, såsom edra bröder i den stora nordamerikanska unionen! Så skall genom den förvecklingarnes törbannelse, som visar sig öfverallt, der frihet och slafarbete, der demokrati och oligarki mötas, så skall genom slafegarnes fördomar och lidelser denna strid bli en principkamp och derigenom den dag påskyndas, då, som i Europa, äfven i den europeiska dotter-verldsdelen Amerika ingen menniska mera går förlustig om sin första menniskorätt och då all användbar jord från Labradors isfält till Patagoniens ödemarker tillhör det fria arbetet! Måhända skall redan nu snart den tanke förverkligas som låg i Napoleons yttrande om expeditionen till Mexico, att den skulle visa sig vara hans förnämsta regeringshandling-. Från Uruguay har en beskickning anländt till Paris som begär den franske kejsarens bemedling i kampen med Brasiljien. Ställer han Iu