Göteborgsposten – 22 februari 1865, sida 2

— Hansa höghet hertigen af Guise! svarade Crillon. — Min syster! hvar är min syster? återtog hertigen. Crillon atsade ingen förvåning. Crillon förstod ej att ljuga. — Lugna er, nådig herre, sade han. Fru hertiginnan löper ej någon fara. — Ni vet det! ni bar sett henne? — Ja, sade Crillon. Hertigen fattade lifligt Crillonhand. Ni har sett henne ...ni vet hvar hon är och sär ger mig det icke!... Gascognarne ha bortröfva: henne. — Det är sannt, sade Crillon, gascognarne ha bortröfvat henne .. inen jag kan försäkra ers höghet, att bon ej löper någon fara. — Men efter ni kan säga det, yttrade hertigen, vet ni väl också, hvart de ha fört henne? — Ja, svarade den redlige chavaliern. — I så fall skall ni ledsaga mig dit. — Hertiginnan af Montpensier och gascognarne äro icke mera i Blois, nådig herre. — Nå men hvar äro de då? Ers höghet får förlåta mig, sade Crillon med köld, men jag har svurit hans majestät konungen af Navarra, som ir med dem och som ert folk försökt döda, att noga bevara denna hemlighet. Crillon helsade den förbluffade hertigen och gjorde min af att gå vidare.