Göteborgsposten – 21 februari 1865, sida 3

all bli en proklamation, som förlänar alla dejs arta i Brasilien friheten. Från Montevideo skrifves d. 30 Dec., att aysandu i Uruguag med sin Nilla garnison jeltemodigt försvarat sig mot det at brasiliaerna, nu förenade med Flores, anställda bomardement på denna stad. Tvungna att uppäfva belägringen, ha brasilianerna åter inkeppat sitt artilleri och sina trupper på fyra anenbåtar och bereda sig ull att tara utför oden Uruguay. Flores beordrar sitt infanri och kavalleri att understödja Caraballo, n af hans underbefälhafvare, hvilken i näreten af Colonia slagits at Uruguay-regerinens trupper. Flores har lidit stor förlust. trakten kring Paysandu låg full med döda ch sårade. Den engelska ångaren Pevere ade lemnat Montevideo och inträffat d. 15 )ec. i Paysandu med apostoliske vikarien, re andliga, en läkare, en apotekare, fyra darmhertighetssystrar och allt annat. som eroräårades för de sårades vård. Brasilianska regeringen har utfärdat en ippmaning till alla sina medborgare om billandet af en legion frivilliga. Presidenten i Rio Grande (Brasiliens sydrovins. gränsande till. Paraguay) har kallat inder vapen nationalgardet, mer än 7,000 man starkt. Den i Uruguay tf u. opererande brasilianska armeen är äfvenledes 7,000 man stark och medför 160 transportvagnar. Den hestår at två divisioner, utgörande den första centern under general Osorio, den andra undor general Manna Barreto bildar vensra flygeln och bagaget den högra. Längs gränsen till Chuy råder lugn. Underrättelserna från Buenos Ayres at d. 28 Dec. veta att berätta om en svängning i det språk, pressen derstädes förer. Densamma skall numera icke xara så gynsamt stämd för Brasilien som förr. Kanske äfven Argentinska republiken kommer att förena sig i koalitionen mot Brasilien. Från den förvirrade krigsskådeplatsen i Sydamerika skynda vi till den i Norra Amerika med större sceneri och ett jättedramas proportioner, men med det at Deus ex machina framtvingade samma innehåll: de svartas frigörande. Der i Norden föres Blott en förtviflans kamp af Sydstaterna, hvilka måste duka under, sedan de hos dem herrskande ännu icke velat böja sig för och antaga Nordens tordran på underkastelse och återinträde i Förenta Staternas leder. Kretsarne dragas allt närmare och närmare omkring Richmond. Alla tecken häntyda på att en koncentrerad rörelse af alla nordarmöerna mot Sydstaternas hufvudstad snart skall ega rum. Nordgeneral Sherman lemnar Georgien lugnt i sin rygg, emedan ingen fara hotar honom derifrån, och tränger fram mot norr från Syd-Carolina. Skulle ett angrepp mot Charleston erbjuda tör många svårigheter eller vara förknippadt med för stor tidspillan, så kan han lemna en kår qvar att bevaka denna stad och bege sig vidare mot norr. F. n. har han från Savannah framträngt mer än halfvägs till Charleston och besatt den vigtiga stationen vid Potocaligo. Till Syd-Carolinas isolering behöfver han endast besätta några vigtiga jernvägspunkter, så att intet hinder möter för denne nordgenerals marsch till N ordCarolina, och den i Richmond kommenderande sydgeneralen Lees förbindelser med Södern äro redan så godt som alldeles afskurna och skola bli det ännu mera genom Sherman. Har till dess, såsom man skall ha skäl att noppas. Wilmington fallit, så förlora sydtrupsperna det sista bålverk, från hvilket de skulle kunnat korsa nordgeneralen Shermans planer. Men jemte Sherman opererar åtven nordgeneralen Thomas vesteritrån mot Richmond. lHan skall öfver Knoxville framrycka mot Lynchburg, således langs bergsryggarne, för satt afbryta Lees förbindelser med sydvestern soch förhindra ett förtviflans tåg at fienden in i Shenandoahdalen. Enligt hvad vi i går meddelade, har redan en kår af Thomas ar me kommit fram och stött till Grants venstr: flygel. : Denne senare, Grant, har således inte sannat att tillsvidare göra, än att hålla Lec qvar i Richmond och derigenom förhindra ho nom från att längre söderut i Nord-Carolinsöka sig en ny operationsbasis. Under den t. n. inom Sydstaterna rådan lada anlittring. svdfolkets utmattade och uttöm