Göteborgsposten – 20 februari 1865, sida 2

rarnes antal är 18, neml. rektor, 4 lektorer, ; ord. adjunkter, 2 vikarierande, 2 extra läare och 3 exercitiemästare. Kyrkoherdeval. Vid förrättadt val d. d:s till återbesättande af kyrkoherdebeställningen i Reslöf och Ö. Karaby regalt af 1 kl.) erhöll s. m. adjunkten H. Andersson 19 vöster, akademiadjunk ten J. O. Lindfors 10 rö ster och stadskomministern A. G. Palm 1, röst. Tryckfeibeten i Turkiet. Otver detta anmue lemnar en korrespondent till Koln. Zeit. en rätt intressant skildring, ur hvilken vi meddela några utdrag. Först omtalar korrespondenten den nya turkiska tryckfrihetslagen, hvilken är noga tillskuren efter franskt mönster, och beklagar att den i sjelfva verket saknar sitt objekt, en verklig press. På turkiska utges blott en tidning, den ottomanska monitören, hvilken utgöres af en samling firmaner och offentliga aktstycken, utgifves och redigeras af turkiska embetsmän och derföre neppeligen kan komma i konflikt med presslagen. Säsom privatföretag ntkomma trenne blad Journal de Cunstantinople och Courrier ds I Orient på fransyska samt Levant Ierald på engelska. Den förstnämnde är regeringens officiösa organ och utmärker sig genom att på det mest öfverdrifna sätt berömma alla regeringshandlingar, goda såväl som dåliga. De högre turkiska embetsmännen äro mycket tillgängliga för smicker, och betala frikostigt för detsamma, så att tidningens utgitvare, en vises Edwards, som är af engelsk härkomst men född i Smyrna, gor lysande affärer. Detta förhållande kommer korrespondenten att omtala det i Turkiet så allmänna bestickningssättet som går och gäller under namnet Bakschiach— närmast motsvarande våra årickspenningar. En hvar tager emot en Bakschisch, alltifrån paschan ned till bäraron; enda skilnaden ör, att man gifver den förre 1,000 pund sterling och den senare 20 varas (nngetär 10 öre) Courr. de VOrient inspireras at franska beskickningen och Levant Herald at den engelska. så att det, hvad dessa tidningar beträffar, knappt nog heller kan bli tal om trycktrihetsöfverträdelser. Den enda praktiska betydelse presslagen eger, ligger följaktligen blott i hvad som rör de på grekiska skritna blad och böcker samt utländska blad. En stor del af det europeiska och asiatiska Turkiets innevånare iro greker samt tala och skrifva grekiska. Efter der grekiska trihewkampen ha emancipationsid erna gjort betydliga framsteg blund dem, oct från Athen årifves dessutom en verklig pro paganda. Folkundervisningen i de grekisk: skolorna är förträfflig, och då den bestrides a frivilliga bidrag från de rika samt från kyr kogodson, kunna äfven de fattigaste begagna sdensamma. Det långt öfvervägande fertale sat den uppväxande generationen ända ned til de lägsta klasserna kan både läsa och skrifv: ssamt blifver på ett tendentiöst och systema tiskt sätt gjordt förtroligt med säderneslandet historia, från forntiden intill den byzantinsk perioden. Turkiska regeringen har först p sista tiden fått ögonen öppna för betydelse: af denna andliga propaganda, och då man ick denna vill inskrida mot sina egna undersåter vettgirighet och utveckling genom att stäng I skolorna, söker man att indirekte förekomm ide farliga följderna af folkupplysningen. hufvudstaden liksom i provinserna utgifvas tid soch veckoskritter, ja tillochmed dagliga tid 3 ningar, i hvilka dagens politiska tilldragelse skärskådas; dessutom införas från Greklan a billiga böcker och skrifter för ungdomen, iAi........ Ta