stone icke framskridit till don grad, man bort kunna vänta af denna tid, då intresset för all. männa angelägenheter snarare borde vara i stigande, Nycket torde penningebristen och de hårda tiderna härtill bidraga, men vi föreställa oss att det icke helt och hållet är utan skäl man sett en och annan korrespondent hänsyfta på att presterskapet visat nog mycken kallsinnighet i att uppmuntra allmogen till läsning af annat än den asketiska litteraturen. Som bekant äro presternas väskor den enda utväg, med hvilken allmogen kan bekomma sina tidningar. När denna utväg stänges, inträffar det, liksom äfven i den nyssnämnda socknen, att inga tidningar vidare anlända till kommnnen, ty sällan komma byalagen till att slå sig tillsammans om egen lösväska. Tullinkomsterna i Finland uppgingo år 1860 till 5,721,353 m. 41 p. år 1863 till 8,291,063 m. 62 p., det vill säga hade tillväxt med icke mindre än 2,569,710 m. 21 p. Ar 1864 uppgingo de blott till 7,343,815 m. 38 p. — Vid ott bröllop i Storkyrko d. 31 sistl. Januari togo sig åtta ynglingar i närmaste byar före att sönderslå stolar, bord och dörrar samt piska gästerna med daggar. En gäst erhöll dessutom ett knifstyng, och i ansigtet på brudgummens fader aflossades en med salt laddad pistol. I Tammerfors hafva de unga damerna gifvit en sestlig tillställning, till firande at den gonom senaste landtdag Finlands qvinnor beviljade myndighet. Festlokalen var smaktullt prydd med granar, draperier, fanor och i fonden en transperent, föreställande Finlands vapen, omgifvet af en eklöfs och lagerkrans, ofvan hvilken stodo att läsa orden: d. 31 Okt, 1864. En talare skildrade huru qvinnans samhällsställning hos olika nationer städse berott at den bildningsgrad, dessa nationer innohaft. Slutligen vidtog dans, som med liflighet fortgick till fram på morgonen, och hvarvid damerna, i öfverensstämmelse med deras nytörvärfvade värdighet, voro de, som uppbjödo till polonäsen.