Göteborgsposten – 16 februari 1865, sida 3

nödig, om fördelen för verldshandeln af Suezkanalen icke skulle vara alldeles illusorisk. Frankrike afslöt derföre i Februari 1862 med de utskickade trån Danakil ett fördrag, enligt hvilket dessa till Frankrike mot 10,000 talaris (52,500 francs) afträddde en kuststräcka at 28 franska mil vid Indiska Oceanen och Röda Hafvet; denna landsträcka går i söder irån Ras-Ali till Ras-Doumeirah i norr och innesluter den framtidsrika hamnen Obok. Danahils öfverhufvud ha stadfästat fördraget och förpligtat sig, att underlätta de i Obok befintliga fransmännens handelstörbindelser med det inre af landet. Den abyssiniska provinsen Schva sänder årligen en stor karavan med guldstoft, elfenben och kaffe till denna hamn, och infödingarne äro så fullt och fast öfvertygade om fransmännens rättmätiga herravälde, att karavanerna under förlidet år i nära trenne veckor afvaktat de transka köpmännens ankomst. Fördraget tillåter vidare fransmännen att begagna de närgränsande skogarne, betesrätt på bergen i det inre af landet och saltverken vid sjön Assal; atven floderna Anaso och Haruach befinna sig till en del under franskt välde, men äro genom sin natur af bergsströmmar icke al något gagn. . Blir denna kuststräcka i fullt mått uppodlad och begagnad af fransmännen, så är den engelska makten, om icke bruten, likväl afgjordt hållen i schack; kusten ligger alldeles midtemot Aden och Perim. och om Frankrike vid Bab-el-Mandebs hafsvik grundar en handelsplats, så skall måhända en gång verldshistoriens puls slå i dessa trakter. Ty trenne punkter skola beteckna de hufvudlinier, genom hvilka vårt jordklots lif en gång skall tullborda sitt kretslopp; dessa äro: landtungan Krah, norr om halfön Malakka, då en kanal skall hafva genomskurit denna, desslikes Dariens landtunga och hafsviken vid Babel-Mandeb, detta föreningsband mellan trenne verldsdelar. En utmärkt geograf, hr Cortambert, tror derföre, att en Constantinopel liknande stad icke skall komma att grundas i sjelfva Suez, utan i närheten at Obok, på den ny-franska kusten. Detta är dock icke den enda franska besittningen i denna trakt; hit höra äfven öarne Desset och Ouda vid Massua, hamnen Ed på Danakils kust och Zula, det gamla Adulis, hvilket fregattkaptenen Roussel år 1860 förvärfvade åt Frankrike. On Desset, af de gamle kallad Orim, är endast 3, millång och en mil bred, men väl belägen och af sundt klimat. Hamnen Ed, i närheten af vulkanen Haykock, inköptes för ungefär 20 år sedan af skeppskaptenen Broquaut i franska regeringens namn från Danakils. Den större säkerhet, som de abyssinska karavanerna skola sinna i Zula. skall sannolikt förmå dessa, att uppgifva den gamla vägen till Massuah, och den grekiska kolonien Adulis skall åter höja sig ur sin aska. Hr v. Lesseps verk är om sin framtid! betryggadt. Röda Hafvet skall icke bli någon engelsk sjö, hela den bildade verldens flottor skola här kunna segla i full frihet och jemlikhet. Frihet och jemlikhet! utropade Frankrike till fastlandet i sin stora revolution, från hvilken hela Europas pånyttfödelse daterar sig. Frihet och jemlikhet! utropar det nu på oceanen. Der bröt det den teodala och monarkiska absolutismen, här bryter det den engelska handelsdespotismen. Det handlar som alltid i mensklighetens intresse.