Göteborgsposten – 14 februari 1865, sida 1

— I Blois? — Och anar ni hvar? I mäster Hardouinots hus. Anna at Lothringen erinrade sig nu den dröm hon haft. föregående natten under inflytandet af det sataniska Jurangonvinet. — Oh! sade hon, jag har sett den i drömmen... Det var en källare fylld med guld... Alldeles. Och detta guld ha vi packat in i tunnor. — Ja, ja, jag kommer ihåg... — Och dessa tunnor, forttor Henrik, äro ombord på den farkost der vi nu befinna oss, min vackra kusin. — Salunda var det för att hemta detta guld som ni kom till Blois? — Ja. Herti Na hvarföre är jag då här? BCarnaren kastade en öm blick på henne. — Om jag gör er en bekännelse, sade han, skall ni innan bet sig i läpparno. , frågade hon. da tro mig? Det kommer an på... — Lyssna emellertil. Då tunnorna voro fyll in, och jag och mina följeslagare stodo i begrepp att transportera dem ned på var farkost, uppstod ett buller ute pa vutiun, beväpnade min hade posterat sig framför huset. Minnet af drömmen stod ännu alltjemt klart 4ör her tiginnans medvetande. — Jag hörde äfven det, sade hon.