Göteborgsposten – 6 februari 1865, sida 2

— Gå och sök upp kFuesvbald, sado hertigen i pagens öra. — Hvem är Theobald? frågade Quclus. — Det är en af mitt garde; han har fordom varit en af konungens af Navarra fiender; han var med i den lothringska trupp som blef så illa tilltygad af grefve de Grammont på Chåteletplatsen. Under det Quslus och hertigen samtalade, höllo sig dEpernon och Schomberg på afständ. Theobald anlände. Det var en grof tysk med röda mustascher och vild blick. Han gjorde en militärisk helsniug och ställde sig stel och rak framför hertigen. — Huru många man behöfver ni? frågado hertigen, Quslus. dig — IIalfva dussinet är ej för mycket, nådig herre. — Tag fem man med dig, sade hertigen till Theobald. — IIvart skola vi begifva oss? frågade ryttaren. — Jag vet ingenting derom, denne herre skall säga — Böra vi lyda honom? — Som mig sjelf... Adiö! herr Quelus, och god lycka! Med dessa ord tog hertigen uf Guise farväl af Quslus och gick a att lägga sig. (Forts.)