Söderhamn-Bollnäs jernbanan. Trafiken å denna kommunikationsled har under sistl. Nov. och Dec. månader inbringat 10, 138 rdr 21 öre, samt under hela året 1864 184,093 rdr 49 öre mot 169,906 rdr 64 öre år 1863. Norrköpings skarpskytteförening hade d. 30 sistl. Jan. sitt årsmöte, hvilket var talrikt besökt af föreningens medlemmar. Åt styrelsen uppdrogs att, i fall af behof, ingå till stadens myndigheter med anmälan att föreningen vore villig åtaga sig nattpatrulltjenst i staden. Olyckshändel-e. Vid Elfstorps bruk i Grythytte socken timade d. 23 sistl. Jan. en olyckshändelse, som ögonblickligen kostade ett menniskolif. — Njölnaredrängen Per Erik tter. som för dagen ensam skötte qvarnen, under det hans husbonde var sysselsatt med annat arbete i hyttan, blef på något sätt inryckt mellan qvarnhjulet och en s. k. trilla samt derefter förd genom en annan vexel, så att han blef liggande under hjulgången utan ringaste tecken till lif — Bröstet befanns krossadt och ryggen atbruten på flera ställen, äfvensom högra låret nästan afryckt från den ötriga kroppen, förutom andra mindre åkommor. — Per Erik Ytter uppgifves i lifstiden hafva varit en pålitlig och duglig mjölnare och för ötrigt gjort sig väl känd. Westerås ångfartygsbolag har vid sammanträde d. 26 Jan. bestämt en utdelning för 1864 af 18 rdr pr aktie, hvarjemte till reservfonden afsattes 1,500 rdr. Till ledamöter i direktionen efter hrr Norelius, Selling och Moberg, som undanbedt sig återval, invaldes hrr Lidbeck, C. G. Karlsson, L. G. Wahlbeck, L. G. Bodström och OC. W. Wahlenius. Vattnet verkar det visserligen. I Hedemora har man, försäkrar stadens tidning, på somliga krogar bränvin af sådan egenskap, att ju mera man super deraf, desto nyktrare blir man. — Detta tyckes vara annat än det vidt beprisade Falu-bränvinet, men förhållandet kan förklaras genom en blick på kartan, som visar, att Hedemora ligger vid ett ställe af Dalelfven, der denna utvidgar sig till en sjö. En rymlings äfventyr. I Venersborgstidringen för d. 31 sistl. Jan. läses följande berättelse om en frän derv. cellfängelse afviken lifstidstånge Hultqvists äfventyr och irrfärder efter sin flykt, intill dess han blef gripen: Efter att aftonen den 21 dec. hafva kastat sig öfver cellfängelsestaketet, tog Hultqvist vägen öfver Dalbobron, vek af på Klefverudsvägen till Bolstads socken, der dagqvarter togs i en ladu. Han fortsatte följande natt sin färd — ännu i fångkläderna — mot norra Dal och ö verläg töljande dag likaledes i en lada. Tredje natten fortsattes vägen mot Hensbyns gästgifvaregård, der han i en af stugorna, medelst en stege, inpraktiserade sig på vinden hos en skomakare och här skedde omkostymering och proviantering, ty på dessa 3:ne dygn hane han icke förtärt minsta föda. Fångkläderna lades i en nära liggande skogsdunge och vår rymmare uppträdde nu såsom gentleman i svart bonjour, dito byxor, stöflor och galoscher samt stärkkrage. Några silkesdukar annammades å vinden för att förvandlas till reskassa. Sålunda utrustad fortsattes ströfvandet inom Steneby, Ärtemarks och Rölanda socknar, der påhelsning hos bekanta gjordes och der han beredde sig spisa sin julkost hos en zigenarestamfrände Fr. Rosenqvist i Prest-Högsäter; men med anledning af kommissarien Luttropps och hans biträdens vidtagna spaningar öfvergafs det farliga grannskapet och vägen togs åter mot Steneby socken, der han uppehöll sig till den 17 Jan., då kurs sattes på Amäl, för att under derv. marknad öppna operationer i hans väg. Den 18 uppträdde Hultqvist sålunda i the Amålicers stad och hans spanande ögon upptäckte der en värdig stallbroder i för 4:de resan stöld straffade, men från lifstidsfängelse benådade, illa beryktade Nils Nilsson från Wäril i södra Halland. Vilkoren för associationen uppgjordes j blinken och det nybildade bolaget öppnade sin verksamhet med att inventera en vestgötahandlandes bodstånd, hvars innehåll tillgreps. Med detta rof togo brottslingarne vägen mot sydkanten och såsom väl furnerade handlande, uppdukades lagret på kroglägenheten Bethlehem i närheten af Kopmannabro, der de stannade till den 19, hvarefter vägen togs öfver fjellen till Upperuds bruk och vidare genom södra Dal, Rostock, Högsäter ned till Rådanefors och vidare till Raknebo, genom Wassända socken med kurs på ladugården vid Göta-elf, dit de anlände den 24 på aftonen i akt och mening att sätta sig öfver elfven och vidare genom Gerdhems socken med destination åt Halland för det tillgripna godsets slutförsäljning. En i beredskap liggande båt underlättade deras afsigt. De öfverforo elfven, såsom de tyckte, och sedan de stigit i land utstöttes båten för att såmedelst igensopa spåren at deras stråt. De sägo med förnöjelse båten drifvas mot fallen och försvinna. En stark dimma rådde vid denna tid på elfven. Stranden rekognoscerades: en lada upptäcktes och antogs varande yttersta konturerna af en bondgård, men befanns vid framkomsten vara enstaka. Nu fortsattes färden, men hvart de vände sig fanns — endast vat— — ———————ä—7—77—7—7——————7—7——77—7—7——————77—7—77————————————————————————— —————————— WWA A wrnö ———