— Ah! Sire, man har aldrig gjort en omelett utan att knäcka några ägg. — Det är fullkomligt sannt, sade konungen. Han vände sig derpå mot Crillon och yttrade: — Hvad tycker ni, chevalier? — Sire, svarade Crillon, jag är ej kock och skulle ej kunna gifva något klokt råd i ett dylikt ämne. Konungen bet sig i läpparne. — Fortsätt, min vän, sade han till Maugiron. — Jag hade äran föreslå ers majestät en promenad på Bloig gator, svarade denne. Natten är mörk och det är stark dimma... Vi skola gå ända fram under den unga flickans fönster. — Och sedan? — Man kan slå in porten och sen få vi se... — Det der är i min smak, sade konungen, och jag hoppas det skall förströ mig. Med dessa ord reste han sig upp och favoriterna följde hans exempel. Crillon satt alltjemnt qvar på sin pall och betraktade under tystnad sina fötter. Henrik III tog ett ebenholtzspö och slog på en klocka. Vid det ljud som uppstod häraf inträdde en page. — Gå och hemta min kappa, en värja och en sammetsmask, befallde konungen. Pagen gick i det han bugade sig. v — Hvad er beträffar, mina vänner, fortfor Henrik III, kunna ni maskera er eller icke alltsom det behagar er; men för mig är det nödvändigt, ty tänk hvilket larm det