Göteborgsposten – 20 januari 1865, sida 1

och lades bredvid den olyckliga modrens. som hvilat der så länge. Barnet begrofs under sitt rätta namn Lewis George Carlton. Sir Stephen Grey och hans son återvände tillsammans till London. Lady Grey var okunnig om hvad som inträffat, och de underrättade henne derom. Hon kunde ej på länge hämta sig från sin bestörtning. — Hvad säger mamma nu om mina barnsliga fantasier? frågade Frederick. Gjorde jag Carlton oritt? — Tyst! sade hon. Det förkommer mig, som om det smakade af den spådomsgåfva, som man tillskrifver skottar. O, Frederick, hur kunde mr Carlton lefva, när han visste hvad han gjort? — Stackars karl! sade Frederick lika impulsivt, som om det varit sir Stephen sjelf, som talat. Uäta på att hun måste ha många ganger lidit för sitt brott. Han kunde icke lefva utan ständig fruktan att allt skulle bli upptäckt; och han var icke utan samvete. Tänk hur förfärligt det måste ha varit för honom, då saharlakansbokstafven M ständigt frätte hans bröst! XXI. De upprörda vågorna ha lagt sig. Tiden gick. Ett nytt är började och framskred, och det blef höst. Detta år hade ej varit händelserikt; alltför många händelser hade sammanpackats i det föregående,