2— stånd att anse det möjligt, att mr Carlton kunnat sofva efter att ha blifvit föremål för en så förfärlig anklagelse. Åtminstone var han inte vaken när jag gick från häktet, sade han, vikande litet från sanningen. Vi finna ofta, att våra arrestanter sofva sent på morgonen; somliga somna först när de borde vara vakna. Jane kunde ej afhålla sig från utt göra en annan fråga. Trots sin inrotade och omotiverade motvilja för mr Carlton, och trots den förfärliga upptäckten hyste hon ett hjertligt medlidande för honom, sådant, som milda, kristna qvinnor mäste hysa för stora brottslingar. — Har det gjort ett mycket djupt intryck på honom? frågade hon halfhögt. Tycks han förkrossad af tanken på sin ställning? -— Vi märkte ingenting sådant, mylady. svarade karlen — och det bör i förbigående anmärkas, att han för tre eller fyra månader sedan haft att utföra ett uppdrag af lady Jane Chesney, med anledning af en ledsamhet, hvari sonen till en fattig qvinna, som var heunes skyddsling, råkat, derföre att han dukat under för frestelsen att taga några äpplen i en trädgård på the Rise. — Han var riktigt kry i går qväll, när han kom, mylady, fortfor han, han tycktes vara sig alldeles lik. Naturligtvis är det ännu inte bevist om han gjorde det ler inte. Jane suckade och gick för att bära brefvet till Laura, eftor att ha sagt, att hon skulle komma tillbaka med svar, om något sådant skulle lemnas. Hon hade först tvekuå. huruvida hon skulle lemna henne brefvet af farhåga, att