böjd att vara höfsig och uppmärksam mot arrestanten. Han kom in i rummet mycket sent om qvällen för att fråga om arrestanten behöfde något, och sag pa bordet ett bref, adresseradt till lady baura Carlten. — Vill ni, sir, att det brofvet skall lemnas till lady Laura i qväll? frågade karlen. — Nej, sade mr Carlton, det är tids nog i morgon. Laga att det då kommer ästad mycket tidigt, Bowler. Karlen gick ut och läste dörren i dubbelt läs och tillbommade den, eftor att ha höfligt önskat honom god natt, hvilket under förhandenvarande omstindigheter kunde anses som en åfverflödig artighet. bet var samme up märk-amme tjensteman — och karlen ön-ade verkligen att visa sig uppmärksam och lindra arresteringens obehag genom medel, som ej voro precist olagliga — det var sanuuc mån, säger jag, som först om morgonen kom in i hans cell. Han kom att erbjuda kaffe, men arrestanten tycktes sofva djupt. — Per är inte skäl att väcka honom nu, tänkte Bowler, han kan få sofva en tiuma till. Kanske har han inte langt igen att sofva. Han -nög med lätta steg ur cellen, då han erinrade sig brefvet till lady Lanra, som mr Carlton bedt honom framlemna tidiaet. Karlen vände om, tog det från bordet der det änau låg och bar det till en polistjenstoman, som var äldre och hade större ansvar än han sjelf. Jag kan väl gå med detta, sade han, visan le bref vet. Mr Carlton sade, att han ville ha det bortburet tidigt på morgonen. Han är inte vaken.