Göteborgsposten – 16 januari 1865, sida 1

Göteborg d. Ih Januari 1865. Göteborgs läkaresällskap hade sistl. lördag kl. 1 e. m. sin årssammankomst i bönesalen å Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset. Sammankomsten öppnades med att sekretera ren för sistl. året, d:r E. Heyman, uppläste berättelsen om sjukdomsförhållandena i Göteborg under år 1864. Ur denna berättelse meddelas här följande: De 692 veckorapporter, som under det förflutna året blifvit af stadens hrr läkare aflemnade, upptaga 19,347 akuta sjukdomsfall, hvilka äro så fördelade på årets qvartaler att 6,396 komma på det första, 4,519 på det andra, 3,534 på det tredje samt 4,898 pa det fjerde qvartalet. Första halfåret räknar således 2,543 sjukdomsfall mer eller nära 3; flera fall än det sista, och detta oaktadt rapporternas antal under första halfåret understiger det senare med 18. Denna större sjuklighet under förra hälften af året var hetingad hufvudsakligast al de under årets första månader så mycket gängse Bronchiterna och lunginflammationerna samt. till en del äfven af koppepidemien, hvilken äfven då hade sin största utbredning. Största antalet sjukdomsfall anmäldes i Mars månad (2,339), det minsta i Augusti (932). Största dödligheten förekommer i Jannari och Mars med 90 anmälda dödsfall, den minsta i Augusti (45). De sjukdomar, hvilka under det förflutna årets lopp uppträdde epidemiskt, voro i första rummet Smittkopporna. Denna epidemi, som började i April 1863 och som under detta år uppträdde med en måttlig utbredning, antog under det förfl. året ganska stora dimensioner. Under December 1863 och Januari 1864 tycktes epidemien vara i ett jemnt aftagande, sa att under första veckan af Januari endast 2 insjuknade anmäldes; men snart tilltog den ånyo i utbredning och fortfor så ända till Juni månad, då den nådde sitt maximum (121 anmälda fall under månaden), för att efter denna månad temligen hastigt aftaga. I September månad kan koppepidemien anses ha upphört. Under Oktober, November och December anmäldes endast 4 fall. Sammanlagda antalet af under året anmälda fall af i smittkoppor insjuknade uppgår till 584, hvaraf döde 91, alltså omkr. 15,5 proc. Af dessa 584 voro 99 under 2 år, hvaraf 40 döde, 112 mellan 2 och 10 år, hvaraf 19 döde samt 373 öfver 10 år, aral 32 döde. Alltså hafva i spädaste åldern dött 40 proc., i åldern mellan 2 och 10 år 17 proc. samt i åldern öfver 10 år 82 proc. af de insjuknade. Såsom vanligt har således äfven i denna cpidemi dödligheten varit störst i den första barnaåldern. Mortalitetsprocenten under det förflutna året är något större än under år 1863, en omständighet, som helt naturligt förklaras deraf, att i allmänhet, då cn epidemi är på sin höjd, blir också den relativa dödligheten större. Under hela koppepidemien, som räckte omkring ett och ett halft års tid, ha anmälts 895 sjukdomsfall och 135 dödsfall, alltså omkring 15 proc. döde af alla insjuknade. Fördelade på de 3 upptagna aldersklasserna komma. på den 1:sta 147 insjuknade med 55 döde (omkr. 37,5 proc.); den 2:dra 94 insjuknade med 36 döde (18,5 proc.), samt af den 3:dje 553 insjuknade med 44 döde (8 proc.). På koppsjnkhuset ha af dessa vårdats under epidemien 325 och dött 59. Subtraheras dessa siffror från det gemensamma antalet insjuknade och vårdade, och beräknas mortalitetsprocenten särskildt för dem som vårdats i sina hem och för dem som vårdats å kopphuset så blir den för de förra omkr. 12,5 proc. och för de senare något öfver 18 proc. Dödligheten har alltså varit 50 proc. större för dem som vårdats på sjukhuset än för dem som vårdats i sina hem. Denna missproportion kan väl till en del bero på att företrädesvis de svårare fallen skickats till sjukhuset, men säkert härleder den sig lika mycket från den omständighet, som vid alla smittosamma sjukdomar blifvit observerad, neml. att der en mängd individer blifvit sammanförda uti en gemensam vårdanstalt smittoämnet blifvit mera koncentreradt, fått en intensivare karakter och således framkallat en större dödlighet än som visat sig bland dem som vårdats afskiljda. Liksom alltid då farsoter hemsöka vår stad, ha äfven under denna de stadsdelar varit mest utsatta för dess härjningar, hvilka i sanitärt hänseende äro de sämst lottade och hvilkas innevånare lefva uti smuts och armod. Förstaderna, de begge IIagorna samt Rodbergslid voro de delar af staden, hvilka lemnade största kontributionen till koppepidemien. En annan sjukdomsform, som visserligen hör till de under hela året i allmänhet och under vintermånaderna isynnerhet mest förekommande, men hvilken un