Göteborgsposten – 13 januari 1865, sida 2

lady Jane Chesney, som fött det af mr Carltons hustru, bevisar ingenting. Jag kunde ta ett bref upp ur min ficka och säga, att den, som jag fått det af, sagt att han fått det af khanen i Tartariet, men det behöfde icke vara någon sanning för det. Man smålog i domsalen. Mr Carlton rörde vid advokatens arm och denne lutade sig ner till honom. — Hvad är det för ett bref, som frågan är om? Ty det var ett faktum, att mr Carlton ännu ej hade hört något om brefvet. Poliskonstapeln, som arresterat honom, hade ej nämnt något derom, och då han ankom till rådhussalen börjades förhöret så skyndsamt, och det ena hopblandades så med det andra, att hans uppfattning af anklagelsens detaljer blef mycket dunkel. Juristen Billiter skickades efter sedermera, och han skaffade sig reda på förhållandena mera genom att fråga andra än genom att åtspörja arrestanten. Har du icke reda på det? sade juristen hviskande. Har du icke sett brefvet? Det är det brefvet, som förorsakat tre fjerdedelar af olyckan. — Jag har hvarken sett eller hört talas om något bret. Hvarifrån är det kommet? — Från ett jernskåp i din källare, som det påstås. Märk väl, Carlton, det är ett besvärligt bref, om du icke kan ge någon tillfredsstillande förklaring deröfver. — Ha de visiterat mitt hus? frågade mr Carlton stolt, fästande sig blott vid en del af förklaringen. Nej, visst icke. Jag är icke säker på om domstolen vet vidare om hur det erhållits, än att mrs Smith