Göteborgsposten – 9 januari 1865, sida 1

EELELEEE— Schartau deremot förde drottningen i promenad-polonäsen, och konungen dansade med fru Schartau. Denna företeelse, nemligen att så ringa attention nu visades familjen Schwan, väckte ett visst uppseende och antogs innebära en skymt af disgrace. Man fann denna förmodan än mera bekräftad derigenom att konungen nästan alls icke samtalade med hr Schwan, hvaremot H. Maj:t inlät sig i ett längre förtroligt samtal med hrr Schartau och Godenius, till hvilka H. Maj:t slutligen yttrade med hög röst: tack för de angenäma underrättelser ni meddelat. Detta yttrande ansågs vara föranledt af nämnde herrars meddelande rörande stadsmäklaren Holms affärsställning, hvilken de jemte grosshandlaren Fröberg, justitierådet Cramer och generalkonsul Michaelson åtagit sig att granska, ett arbete med hvilket de nitiskt och oförtröttadt sysselsatt sig under hela julveckan, och så ihärdigt, att de på julafton icke åtskiljdes förr än kl. 9, och äfven begge juldagarne deråt egnade sig oafbrutet, med undantag af 2 timmar då middagen intogs hos deras familjer. Det är allmänt bekant att den kongl. familjen städse tages i anspråk af en mängd personer, som i en eller annan form anlitar dess frikostighet. De kongl. personerna göra äfven för att uppmuntra konstnärer och handtverkare betydliga uppköp af effekter, hvilka medtaga stora summor årligen. Enkedrottningens utgifter i sådant afseende äro enorma, och det sätt hvarpå H. M:t dervid går till väga vittnar alltid om den höga damens fina takt. Se här ett exempel derpå bland de mångfaldiga som skulle kunna anföras. Någon tid före Jul anmältes att en ung, särdeles skicklig artist hade skulpterat ornamenterna till en större, utmärkt vacker buffet jemte tvenne bord, allt af ek, och att dessa pieser, som äro af betydligt värde, voro till salu, men att köpare sannolikt skulle uteblifva i anseende till den inträffade penningebristen. Enkedrottningen, derom underrättad, köpte dessa pieser genast och gaf dem som julklapp åt prins Oscar, i hvars matsal de nu äro uppställda. En person, som alltid är väl underrättad om hvad som tilldrager sig inom corps diplomatique, berättade i går på Sällskapet att i den härvarande franska legationen är man ifrigt sysselsatt med ett ganska ovanligt, för den högre diplomatiken fullkomligt främmande bestyr. Med biträde af en i svenskan kunnig fransman är man i full verksamhet med en apergu af lektor Herman Bjurstens stora episka dikt Napoleon-Prometheus, som utkommit till Julen. Det lider intet tvifvel att den skall för kejsar Napoleon III blifva särdeles behaglig, och troligen dröjer det icke länge förrän författaren öfverraskas af ett hederslegionskors till vedergällning för sitt arbete. I det nyss utkomna Decemberhäftet af Ställningar och Förhållanden, som öfverträf: far alla sina föregångare i — torftighet, vredgas hr Crusenstolpe, så strängt som den gamle mannen nu förmår, deröfver att riksarkivarien Nordström icke erhållit presidentsstolen i kammarkollegium. Ingen lärer vilja bestrida hr Nordströms mångsidiga kunskaper och hans stora arbetsförmåga, men få torde vara som anse honom passande till chef för ett kollegium, så upptaget af arbete som förhållandet är med det ifrågavarande, der enighet och sämja så väl behöfvas. Men just deri består hr N:s största fel, att han icke förmår beherrska sitt hättiga lynne, hvarigenom allt samarbete med honom blir outhärdligt. Det är beklagligt att förhållandet är sådant, ty annars skulle han utan tvisvel gjort mycket gagn i kammarkollegium. Genom det trån årets början vidtagna arrangementet att samtlige hår dagligen utkoma —— VV VV RF sr ÖV