Göteborgsposten – 5 januari 1865, sida 2

göra henne, emedan detta ej var henne klart, men hon sade, att hon bestämdt icke ville utsätta sig för det. Om mrs Smith gick ut, skulle hon också göra det; hon vågade icke stanna ensam qvar. Svärigheten undanröjdes genom mrs Pepperflys ankomst. Mrs Smith hade aldrig varit så belåten öfver att få se denna gumma hos sig som nu, och denna sednare samtyckte att stanna qvar der om aftonen. Det var just för att göra det, som hon kommit. — Hvilka äro magistratspersonerna här? frågade mrs Smith. — Magistratspersonerna? upprepade mrs Pepperfly och örvånad ut. — Bo de här i grannskapet? Jag vill gå till någon af dem. Mrs Pepperfly kunde icke hemta sig från sin förvåning. Hon hade ingen kännedom om magistratspersonerna och deras bostäder och kunde ej lemna några upplysningar. Om det iär frågan om att få gossens död inregistrerad, så skall ni inte gå till en magistratsperson, sade hon. Och då behöfver ni ett intyg af mr Carlton; registreringsmännen göra det annars inte. — Det är inte för att få dödsfallet inregistreradt; det är redan gjordt. Det är för något annat — en liten affär, som jag har att uträtta. Kanske ni kan visa mig till en skicklig jurist? — han skulle kunna hjelpa mig mer än en magistratsperson.