biskopen hade jen. al i år, såsom han redan trenne år förut gjort, inbjudit att hos honom tillbringa julaftonen de skolgossar, hvilka i saknad af föräldrahem ville fira julaftonens högtid hos honom. Med hvarje år har antalet af dem, som begagnat sig af erkebiskopens godhet, ökat sig. Det har nemligen varit en julfest af första ordningen, hvaråt skolgossarne hos honom fått fröjda sig. En riklig undfägnad af allahanda slag och julkiap par i parti hafva der vankats. Förliden julafton voro icke mindre än 70 skolgossar församlade i erkebiskopshuset. De gjorde kl. 6 sitt inträde i erkebiskopens testligt upplysta våning, der i midten af salen en kolossal julgran glänste, rikt besatt med frukter, karameller och andra för en skolgosses gom ljufliga saker. Först bjöds the med en mängd olika sorters bröd, derefter utdelades till hvarje skolgosse 4 å 6 lotter, för hvilka vid skeende upprop af numrorna erhölls ett lika antal julklappar, såväl till nytta som nöje. Sedan hvar och en fått sina julklappar, släcktes ljusen i julgranen och på ett gifvet tecken anfölls den af hela gosseskaran och plundrades på sina rika skatter. En fick mer, en annan mindre, ingen blef utan. Till qvällen erhöllo de unge gästerna en öfverflödande undfägnad. Lediga tjenster. Svensk-norska konsulsbefattningen i Tunis, läns-djurläkare-beställningen i Helsinglands distrikt och öfverJägmästaretjensten i Nyköpings län kungöras till ansökning lediga. Litterärt. I P.-T. läses: I Finland har till julen utkommit en af lektorn vid universitetet i Helsingfors Karl Collan verkställd svensk öfversättning af förra delen utaf det finska national-epos Kalevala, enligt den af d:r Lönnrot år 1849 redigerade stora upplagan af nämnda dikt. Öfversättningen är gjord på originalets versslag, den trokeiska runometern och alliterationen är, så vidt möjligt varit i den nya formen, bibehållen. Då Caströns försvenskning af den första Kalevalaupplagan längesedan är utgången i bokhandeln och hittills blott spridda episoder funnits på svenska öfverflyttade af den sednare editionen, som till omfånget är omkring dubbelt så stor som den förra, skall säkert hr Collans nya öfversättning bli särdeles välkommen för alla vänner af den nordiska och specielt den finska folkpoesien. Rektor Collan har förut gjort sig känd såsom en skicklig öfversättare, med fint sinne för språket och den poetiska skönheten, hvarföre man ätven har all anledning förmoda, att den svenska litteraturen i hans öfversättning af Kalevala erhållit en värdefull tillökning i den redan ganska stora rikedom på utmärkta öfversättningar at poetiska alster, hvilken på senare tider så lyckligt kommit den till del. Koustnotiser. I bref från Norge till N. D. A. läses följande om Kristiania konstförenings senaste utställning: Denna gång hafva vi två mindre genremålningar af Nordenberg: ,Söndag i svensk bondstuga och ,Lekande barn, och för första gången af hr F. Fagerlin en tafla, som i alla afseenden må kallas utmärkt: Två skeppsgossar spela kort i en skeppskabyss, en stol är spelbordet, den ene sitter på en skeppskista, den andre, med en hund i knä, sitter på golfvet; han lyfter sina kort högt upp och ropar: ,spela ut!e hvarpå hans medspelare ogonskenligen besinnar sig, i det han djupsinnigt genombläddrar sina kort. Hela scenen är förträfflig och taflan särdeles fint utförd; gossen på golfvet. med de bara fötterna vånda mot åskådaren, erinrar icke litet om en at Murillos ypperliga gatusigurer. Murillo var, som bekant, munk i ett spanskt kloster, och efter eget val målade han gatnscener med de gräsligaste figurer, men priorn tvang honom att måla madonnor, och vi fingo då dessa yppiga jordiska qvinnofigurer, som hela verlden känner. Fagerlins hela stycke är derjemte hållet i den något mörka färgton, som vittnar om, att konstnären troget studerat de äldre mästarne, som icke finnas i Dässeldorf. Taflan är uppskattad till 100 spår och föll vid utlottningen i goda händer, emedan hon tillföll stadens rikaste grosshandlare hr H. Guldbrandson, till föga glädje för oss alla andra, af hvilka hvar och en gjort sig hopp om att vinna det vackra stycket. Stockholms konstförening vann denna gång intet; deromot är H. M. konungen till vår stora glädje lyckans gunstling i vår konstförening, emedan H. M. på sina tio nnmmer nästan allnd vunnit och i fjol till och med vann tre taflor; äfven i år utkommo, ehuru för sent för att vinna någon af de större vinsterna, två af H. M:ts nummer, det ena numret vann ett exemplar af det vackra RitterAlbum, uppskattadt till 2612 spdr, och det andra en till 67 spdr uppskattad större fotografi efter Tidemands nyasto stora tafla Tvekampen, hvars original i våras köptes af en engelsman för 800 pund sterling. Jag skall slutligen med ett par ord omtala ämnet för denna fotografi. Det är en sorglig sanning att i samma grad som våra konstnärer blifva stora och berömda i utlandet, i samma grad äro de förlorade för sitt fattiga fädernesland. Vi höra talas om