————— sedan splittringens vådor blifvit af erfarenheten bekräftade, erkändes vara de begge nordiska folkens bästa framtida värn, anvisadt af naturen, historien och törnuftet. — Visserligen ordas mycket i bondeståndet mot adelsvälde och prestvälde, och aristokrati är ett ord som ofta i bondeståndet förekommer. Men icke minst der bekräftas riktigheten af den gamla satsen, att aristokrater äro vi alla, och den som kommer i närmare beröring med rikets höglofliga ständer skall ej undgå att påträffa aristokrater både i blanklädersskodon och i becksomsstöflor. En betecknande egenhet i bondeståndets skaplynne är å ena sidan dess åtrå att tillgodogöra sig intelligensens fördelar, men å andra sidan dess obenägenhet, dess fruktan för att i högre mening införa intelligensen i ståndet. I mer än tjugo år fortgick striden om frälseoch såteri-jordegares bland allmogen berättigande att få välja och bli valbara i bondeståndet. I nära tio år bekämpades med lika stor ifver förslaget att jordegare på landet, som icke längre tillhörde annat riksstånd, skulle kunna väljas till riksdagsmän i bondeståndet. Mänheten om det sjerde ståndets renhet och fruktan för att det verkliga odalmannaståndets ledamöter skulle bli undanträngda vaf de mera bildade, åberopades som skäl mot de 8. k. främmande elementernas inympning på ståndet, ehuru dessa i verkligheten icke der borde anses som främmande, och män med kunskaper och erfarenhet icke minst i bondeståndet äro behöfliga. Det ifrägavarande förslaget hade dock sannolikt af bondeståndets pluralitet äfven vid sistlidne riksdag förkastats, om icke justitieministern kort före sakens företagande i ståndet till sig uppkallat de gensträfvigaste ledamöterna och meddelat dem, att det förväntade representationsförslagets framläggande för ständerna i icke ringa mån vore beroende af bondeståndets beslut i den omförmälda frågan. Denna framställning gjorde önskad verkan. — De hittills icke representerade jordegarnes valrätt och valbarhet medgafs utan votering, hvarvid likvisst de för saken obenägna uttryckligen förklarade att koncessionen beviljades allenast med hänsyn till representations-reformens befordrande. De inom bondeståndet för nämnde reformfråga uttalade sympatierna, hvilka utgöra en bland glanspunkterna i detta stånds historia, är desto märkligare, som de tvifvelsutan utvecklat sig hos detta stånd mindre på den djupa ölvertygelsens, än på den traditionella vägen. För bondeståndets ledamöter är riksdagsmannakallet i sitt närvarande skick högeligen angenämt, och derföre ifrigt oftersträtvadt. Vistelsen i hutvudstaden ådrager dem ingen ekonomisk förlust, och deras anseende i hemorten stiger i samma mån de under riksdagarne lyckas ädraga sig uppmärksamhet genom motioners väckande och att blifva i tidningarne omtalta såsom deltagande i diskussionerna. Dertill kommer, och just genom den fyrdelta representationen, att bondeståndet i flera vigtiga frågor, hvars afgörande beror på uti hvilkendera vågskålen detta stånds beslut lägges, blir eftersökt och fjäsadt från beggo sidorna. Och då det nu ligger i lynnet hos hvar och en att gerna se sig uppburen och höra sina egenskaper berömda, samt att ega eller anses ega makt, så är det naturligt att bondeståndets ledamöter icke i högre grad än alla andra af slägtet homo, kunna vara filosofer, och följaktligen skola med ett visst välbehag deltaga i utöfvandet af ett kall, som väl stundom är långtrådigt, men tillika rikt på nöjen och förströelser al flera slag. — Emelertid — och deri ligger en intressant psykorisk företeelse — är dock förhållandet sådant,