— Vi ha anledning att antaga, att när min syster kom och tog in i Södra Wennock hos gamla mrs Jenkinson, ni var hennes likare, mr Carlton. Jag önskar få veta hvad hon då kallade sig. Återigen tycktes förvåningen vara den känsla, som mest beherrskade mr Carlton för tillfället. Det tycktes, som om han ej kunde fatta frågan. — Jag försäkrar er, lady Jane, att ni frågar mig om saker, som jag icke har reda på. Jag har aldrig i mitt lif varit i mrs Jenkinsons hus. John Grey var hennes läkare. — Clarice ville icke ha Greyarne; Clarice ville hellre ha er, och Clarice var der. Föddes ej hennes barn vid Palace Street? Mr Carlton förde sin hand till pannan, för att stryka bort dess moln och sade efter en paus: — Jag begriper icke hvad det är för något som ni inbillar er. Jag vet icke något, hvarmed jag kan besvara odra frågor; jag vet intet om er syster eller hennes helsa eller hennes företag, och lika litet känner jag mrs Jenkinson. — Ni kände miss Beauchamp hos mrs West. — Jag träffade der ett fruntimmer som hette så, en guvernant i huset. Ni måste säkert misstaga er på ett eget sätt, lady Jane, då ni kallar henne er syster. — Hon var verkligen vår syster, mr Carlton. Laura lär aldrig ha velat tala om Clarice för er, men vi ha sökt henne alltsedan den tiden.