Göteborgsposten – 24 december 1864, sida 2

— Jag stanna här öfver julhelgen! Jo, då skulle mamsell Vespelin hemma på Adolfsberg bli god! sade min vän och drog ett drag i cigarren. — Jaså, min heders bror, du har respekt för din hushållerska? Då är det hög tid att du tar dig en hustru, ty en sådan menniskas tyranni är det värsta af allt. Tro du då en vän, som talar af erfarenhet och vill dig väl. Uvad annars mamsell Ehrendahl beträffar, äro alla som känna henne öfverens om, att hon är lika god och förträfflig till sin karakter, som vacker och älsklig till sitt yttre. — Men om det går mig som fotografen? Och han tillade med en blygsamhet, som jag trodde främmande för vårt kön: Inte kar hon vilja hafva mig. Jag liknar icke dessa fina Göteborgsherrar. — Bah! Vi skola gå till Josephi och Löfström. Den förres sax och den senares tång gör under med menniskan. Hvad de inre egenskaperna angår, hjertata och karak terens, så vet jag af gammalt, att du kar mäta dig med hvilken kast som helst i hele vida verlden. Jag skall sjelf introducera dig under förevändning att beställa broderiet til ett par brudpallar medan du underhandlar on rummet. Sagdt och gjordt. Litet upprymda son j