Göteborgsposten – 24 december 1864, sida 1

ten historia, hvartill jag smickrar mig med att dessa besök torde hafva gifvit uppslag. Inkommen i en af våra förnämsta manufakturbodar, såg jag en herre med bred rygg och luden mössa stå framme vid disken, förhindrande ett halft dussin unga damer att dit framtränga. Han höll sin käpp under armen och vid hvarje rörelse han gjorde beskref den en halfcirkel, som hotade alla på en half alns afstånd bakom ståendes ögon. Tjenstaktig till min natur, gaf jag honom ett slag på den breda ryggtaflan och sade: Herrn torde ha aktning för folks ögon och betänka, att vi inte ha ljusare dagar nu för tiden, än att vi behöfva dem, för att kunna rätt välja emellan de varor vi skola köpa, var derför god och icke utsätt dem för faran att bli utstungna af herrns käpp. — Om förlåtelse! sade den tilltalade och vände ett triskt och bottenärligt ansigte emot mig. Vi sågo på hvarandra några ögonblick och sade derefter nästan på samma gång: Ser jag rätt, är det inte Janne Broberg? Calle Söderberg ? — Jo, svarade begge lika unisont, och så blef det handslag och välkomnande, och så kommo de sex damerna fråm till disken. — Se så, min kära Janne, sade jag, se