i den, visste han knappt sjelf och ännu mindre visste han, hur han skulle kunna lyfta henne ner ur den. Under det att detta försiggick, och enkan Gould sprang ut, för att hjelpa till, vaknade den lille gossen och skrek högt. Medan mrs Smiths uppmärksamhet sålunda afvändes, hade Judith tillfälle att smyga bort. Hon hade hunnit halfvägs nedför tho Rise, då hon mötte mr Carlton, som åkte i sin öppna vagn. Han ämnade afiägga ett besök i Tuppers. XI. Sir Stephens besök. Sir Stephen ilade till Södra Wennock så fort, som det hväsande tåget förde honom. Telegrammet hade oroat honom högeligen. Lucy Chesney ansedd, utan hopp! I Stora Wennock fann han sin son, som väntade på honom med en snabb häst och gigg. Efter en minuts förklaring foro de öfver den jemna vägen med yttersta hastighet. — Har någon förändring inträdt, sedan du telegraferade, Frederick? — Ingen förbättring. En paus egde rum. — Min son, hvad du kör fort! Akta dig! — Hästen är pålitlig, min far. Och hon sväfvar nu mellan lif och död. Sir Stephen sade intet mer. När giggen kom til