Göteborgsposten – 17 december 1864, sida 2

läbltLYB Ior Kådebterna. Från Utlandet. i I Tyskland, d. v. s. i Mellanstaterna råder den största förbittring mot ej allenast Preussen utan äfven Österrike, sedan man nu trott sig få reda på, att arfstöljdsfrågan i hertigdömena alldeles icke kommer att afgöras vid förbundsdagen, utan genom en konferens mellan Österrike, och Preussen, hvars resultat, sedan enighet mellan dessa patentater ernåtts, skall föreläggas förbundsdagen till antagande eller förkastande. Naturl. skall förbundsdagen icke våga att välja det senare alternativet som skulle innebära en öppen brytning med de båda stormakterna. — Detta är i sanning föga gynnsamma utsigter för de liberala, men de ha sjelfva vållat denna sakernas utgång. Häftig strid väntas inom den i Januari sammanträdande preussiska landtdagen: den militära organisationsfrågan och budgeten skola bli eldstålet. Man är isynnerhet nyfiken efter att få veta, hvarifrån Bismarck tagit penningar till kriget. Centralutskottet i Frankfurt af tyska landtdagsdeputerade förbereda ett manifest mot den hotande anslutningen af hertigdömena till Preussen. Professorerna i Kiel ha gifvit med sig och undertecknat den begärda lydnadsförbindelsen. Dock förbehålla de sig rätt att uttala sig tritt mot anslutning till Preussen eller mot oldenburgaren och för sin legitime furste hertig Fredrik VIII:s rättigheter. Det feodala partiet i Preussen smickrar sig med hoppet om att få se en försattningskonflikt utbryta äfven i Österrike. Liksom hos oss, säger en af partiets organer, finnes det äfven i Österrike ett herrsklystet, men statsmannaodugligt parlamentsparti, hvilket vill under sig tvinga regeringen och vill förlägga högsta maktens tyngdpunkt i landsrepresentationens valda organ etc. Köln. Zeit. har frikänts i en politisk pressprocess. Från Stade skrifves, att mot komikern vid en skådespelaretrupp derstädes inledts rättegång för ett på scenen fäldt yttrande, hvari låg ett angrepp mot kurfursten af Hessen. Af Gervinus berömda verk Geschichte des neunzehnten Jahrhunderts har 7:de bandet utkommit, omhandlande: de europeiska staternas inre förhållanden under tredje decenniet. En pr telegraf ingången underrättelse, att en kardinalförsamling i Rom nyligen skulle tillrådt påfven att lemna den eviga staden och flytta till Baleariska öarne, håller ej rätt streck. Endast en minoritet inom församlingen biträdde detta förslag, som förkastades af majoritetet, isynnerhet sedan Antonelli förklarat, att påfven nu mindre än någonsin kunde lemna Rom. Vid Mocquards begrafning i Paris d. 12 d:s hade alla hufvudstadens politiska, litterära och konstnärliga notabiliteter infunnit sig. Alla ministrar och höga statsdignitärer voro inbjudna, kejsaren och prins Napoleon voro representerade, äfvenledes senaten. Teatrarne, all denstund den aflidne jemväl varit lustspelsförf-, voro representerade genom sina direktörer och berömdaste konstnärer. Liket nedsattes i samiljegrafven å Montmartre. Det kejserl. husets minister, marskalk Vaillant, och Laguerronniegre talade vid grafven. Tillåtelse har meddelats till utgifvande af en ny tidn. af liberalt religiös färg och med titel: La Presse Gallicane under Cavours levis: Den fria kyrkan i den fria stvaten. Frankrike har fått sig en ny grefve i Edmond Berthier, guvernör öfver slottet i Blois och kejsarens vän.