En folkets man. I ett bref från Loos i Helsingland skrifvas till tidningen Helsingen: Söndagen d. 13 sistl. November försiggick härstädes en särdeles högtidlig begrafning, då den allmänt aktade och redbare nämndemannen och hemmansegaren Per Persson i Kyrkbyn af en talrik folkskara åtföljdes till sitt sista hvilorum. Per Persson, hvilken ansågs och äfven var den rikaste bonden iförsamlingen, egde allas förtroende och var derjemte såväl de bättre lottades som ock de mindre bemedlades stöd; hans lifligaste och högsta önskan var att bispringa och hjelpa sin nästa och att göra godt; dock gjordes allt detta i tysthet, och genom sitt sflärdfria och enkla lefnadssätt hade han tillvunnit sig allas vänskap och kärlek, hvarföre han nu af sockneboarne allmänt saknas och begråtes. En fångad räf. I senaste n:o atWad: stena läns Tidning berättas: D. 19 Nov. vid middagstiden inträffade den sällsynta händelsen, vid Ljungstorp i Rinna socken, att en gammal räf blef fångad af tvenne flickor på töljande sätt: Mickel hade insmugit sig på hönsgården och efterjagade hönsen, hvika dock, med tillhjelp af vingarne lyckligen undkommo. Harmsen härötver beslöt han att hämnas; i detsamma kom en helt oskyldig gås framklifvande. Ett par väldiga språng af Mickel, och han var herre öfver denna stackare — men härvid vände lyckan honom ryggen. En flicka, vid namn Rosina Ringqvist, hörande gåsens skrik, skyndade till valplatsen, ej medförande annat tillhygge än en handduk, hvarmed hon gaf räfven några slag; med ett föraktligt grin öfver den dåliga agan och icke viljande släp pa sitt rof satt sig rätven helt trankilt framför flickan och visade tänderna. Helt hastigt kastade hon nu handduken öfver rätvens hufvud och hals, höll honom på detta sätt fast tilldess hennes syster på anrop tillkom, aftog sig strumpebandet och försökte med detta att strypa besten; då detta ej lyckades, släpade de båda flickorna in honom i köket, der de, biträdda af en gumma, slutligen lyckades ihjelknacka honom med en yxa.