Göteborgsposten – 12 december 1864, sida 2

ett sällskap i Paris, som kallar sig ÅGoda unga män från gatan de Cassette. Hans ändamål med besöket säges ha varit, att förmå dem ingå i påflig krigstjenst. Helt nyligen har i Paris utkommit en broschyr af Isac Pereire, med titel: Frankrikes bank och organisationen af krediten i Frankrike?. Denna skrift förtjenar väl någon uppmärksamhet, eftersom den är författad utaf en af de båda män, hvilka vetat att på temligen kort tid med ingenting förvärtva 400 millioner, ty krediten måste dervid ha spelat hufvudrollen. Följande intressanta skildring af hoflifvet i Compiegne meddelas i en utländsk tidning: Många tidningar ba på någon tid talat om kejsar Napoleons vacklande helsa. Han har aldrig mått bättre, än i denna stund, då han är värd för sina i Compiegne församlade talrika gäster. Kejsaren stiger temligen tidigt upp. Omkring kl. 8 på morgonen emottager han depescherna och arbetar städse tills mot middag. Endast jagtdagarne utgöra undantag från denna regel. Omkring kl. 12 middagen synes han i salongerna och man följer honom till frukosten. Sedan densamma intagits, drager han sig tillbaka till sina rum eller promenerar med sina gäster till Pierrefonds eller visar dem sitt museum, hvilket består af romerska, i Compiegnerskogen funna fornsaker. Under dessa utflykter råder ej det minsta tvång. Ar vådret dåligt, syns han ej till på hela eftermiddagen. och visar sig först kl. 7 vid taffeln. Bordet räcker nästan från ena ändan af matsalen till den andra. Kejsaren tager plats i midten af ena långsidan; midtemot honom sitter kejsarinnan. Under dinern, som ej varar mer än en timme och i hvilken c:a 100 peroner deltaga, gifves taffelmusik. Kejsaren talar vid bordet mycket litet och mycket sakta, men kejsarinnan samtalar teml. högt med sin närmaste omgifning. Så snart kejsaren reser sig från bordet, resa sig äfven gästerna och stolarne borttagas blixtsnabbt af lakejer. Kaffet intages nu och härpå ega alla slags förströelser rum, skådespel, lefvande bilder, deklamationer o. 8. v. Omkring kl. 10 drager kejsaren sig tillbaka till sitt arbetskabinett, der han ofta sitter och skrifver oafbrutet ända till kl. 2 om morgonen på Cesars historia (?). Första bandet af detta verk är alldeles omarbetadt och redan färdigt. Han arbetar så ifrigt på detta verk, att han icke sällan sent på efterm. låter kalla till sig pr telegraf de lärda, hvilka gå honom till hands vid detta arbete. Hvad kejsarinnan angår, gör hon les honneurs med förtrollande älskvärdhet. Omkring kl. 5 intages hos henne th, hvartill omkring femton personer inbjudas. Efter dinern ega, såsom sagdt, aftonunderhållningarne rum. I slottet finnas tvenne teatrar, en stor, der de egentliga teatraliska föreställningarne gifvas, och en sällskapsteater der gästerna uppföra små proverbes och anordna lefvande bilder. De inbjudna konstnärerna och författarne bidraga mest till förströelserna i Compiegne. Så ha Emile Augier och Alexander Dumas j:r der författat proverbes, och målaren Dor har smakfullt anordnat Icfvande bilder. Advokaten Lachaud har genom sina berättelser ifrån hvad han upplefvat i justitiepalatset vetat fängsla allas öron. Märkvärdigt, ja, nästan oförklarligt är, att af gästerna fordras en ganska betydlig gratifikation åt den kejserl. tjenstepersonalen. Ingen kan ge under 100 fres och den som ej medför egen betjening måste dessutom betala den domestik, som passar upp honom.