Göteborgsposten – 12 december 1864, sida 1

deras vidare öde. Än hade deras lik uppfiskats i Geneversjön, än hade man funnit dem, med afskurna pulsådror på ett värdshus i Havre och slutligen påstods med all säkerhet att de blitvit sedda i Paris samt att de derifrån begifvit sig till Mexico. Att ingen af dessa berättelser är sann torde framgå af följande bref från Nervi (vid Genua) dat. d. 1 December: I Tisdags afton infunno sig en ung man och en ung flicka i Hotel de la Pension Suisse och tillsade om qvällevard. En af tjenarne anmärkte, då han passerade förbi fönstren till salen, der man serverat de båda främlingarne, att den unga damen satt och höll hufvudet lutadt i en af sina händer: hon hade försjunkit i djup tankfullhet. Hennes andra hand tryckte den bredvid henne sittande reskamratens. Den unge mannen granskade härvid uppmärksamt en liten börs, som han hade framför sig. Efter qvällsvarden satte damen sig till pianot och mannen läste tidningarne. Några ögonblick derefter läto de föra sig till sitt rum, och då de tillfrågades, om man skulle väcka dem följande morgon, sade de detta vara onödigt, emedan de till fots kommit till Genua och derföre voro trötta och ville hvila sig. Då man följande dag på eftermiddagen bröt upp deras dörr, fann man dem döda. Deras rum hade tvenne sängar skiljda ifrån hvarandra genom ett nattduksbord; på cn af sängarne låg den unge mannen påklädd med händerna hopknäppta öfver bröstet och ansigtet klart och lugnt. Mellan de båda sängarne låg utsträckt på golfvet liket efter den unga flickan, likaledes påklädd och med händerna hopvridna säkerligen af konvulsioner. På nattduksbordet stodo en liten flaska med gift, tvenne tomma glas och två andra, som ännu innehöllo gift. : På ett annat bord har man funnit några bref, skrifna med blyertspenna. I ett af dem tillförsäkras hotellvärden om, att de resandes lilla skuld skulle bli betald af deras familj. Ett annat hade utanskrift på italienska: Till min arme far, Demme! Sjelfva brefvet var skrifvet på tyska och de af båda de olyckliga nedskrifna raderna ville säga, att de begärde sina familjers förlåtelse. Den sista raden, som skrifvits af flickan, sade, att Hermann var död och att hon, Flora, beredde sig till att följa honom. Man har på Demmes lik endast funnit 22 centimer. Det säges, att han äfven hade i sin ficka ett telegram från Wien, i hvilket man föreslog honom, att fara till Mexico, för att der emottaga en plats som lärare i kemi, i hvilken vetenskap han var mycket hemma.