Göteborgsposten – 9 december 1864, sida 3

de andra undertecknarne af londonerfördraget dej ville inlåta sig på att gifva kraft åt dess innehåll, hade han äfven låtit Danmark förstå, att ingenting mera kunde uträttas till dess I fördel. Kriget i Nya Zeeland har åter blossat upp. 200 Maorier ha undvikit ur sångenskapen samt upphetsat sina stammar till ett nytt försök att befria sig från engelsmännen. Ännu en ledsam post från Australien har skommit till England. Kolonisterna derstädes ha neml. gjort allvar af sin yttrade hotelse, att förse de lösgifna förbrytarne med medel att återvända till England, och den första skeppslasten af detta nya slags emigranter afgick från Melbourne i slutet af Oktober. Från Bern skritves, att den tillämnade konferensen af samtlige stater i Europa för bestämmande af allmänt giltiga grundsatser för reglering af det europeiska telegrafväsendet, som skulle sammanträda i Nov., nu skall definitivt hållas i Paris i slutet af Januari eller början af Februari nästa år. Under samma dag, d. 3 dec, skrifves från Bern i Demmeska saken, att man, enligt rapport från schweiziske konsuln i Genua, hos d:r II. Demmmes och hans brud Flora Trimpys lik påträffat ännu ett afskedsbref ull den förres far. Liken hade blifvit fotograferade. En ransakningsdomare har från Bern afrest till Italien, för att på ort och ställe göra nödiga rättsliga undersökningar. Afven fru Tråmpy har afrest till Genua, för att hemta sin dotters lik. I Italien pågå parlamentsförhandlingarne. F. d. utrikesministern general Durandos tal inom senaten förtjenar särskild uppmärksamhet. Generalen uppläste en skrifvelse från prins Napoleon, hvilken denne år 1861 tillsändt grefve Cavour och hvari konventionen formuleras i nästan samma ordalag som den nu är afslutad. Detta bref är märkligt. ) — D. 3 d:s höll den bekante Massimo dAzeglio inom senaten ett tal, hvari han sade sig vara af den åsigt, att Roms proklamerande till Italiens hufvudstad icke skulle vara någon völsignelse för Italien. Det är en stor skiljnad, sade han, mellan Rom som italiensk hufvudstad och Rom som italiensk stad. Att Rom tillhör Italien, mot den saken skola de katolska folken intet ha att invända, ty Italien och hela Europa skola inse, att för det första tusentals italienska borgare ej kunna uppoftras för påfvens verldsliga makt, men att för det andra Rom likväl icke bör upphöra att vara påfvedömets säte. Han tillade, att grundsatsen: den fria kyrkan i den fria staten, icke år praktisk för Italien. En annan väg måste utfinnas, för att åstadkomma försoning med påfvedömet. Vaccas förslag om kyrkogodsens indragning och försäljning röner ej framgång. Frankrikes press fordrar med allt större enstämmighet omröstnings vidtagande i Slesvig för afgörande af detta hertigdömes öde. Den berömde historieskrifvaren Henri Martin är farligt sjuk. Af Jules Simons nyaste verk: Skolan, har redan tredje upplagan utkommit. De häktade studenterna ha åter frigifvits. Förnämsta skälet till oroligheterna var, att hr Batbie betalas för sina föreläsningar i nationalekonomi med de penningar, som bestämts för hr Renans lärostol. Spaniens regering skall nu vara hugad att uppgifva ön San Domingo, mot vilkor att hon får behålla trenne hamnar å densamma. I Barcelona försiggår f. n. åter en intressant process. År 1845 försvann neml. på hemlighetsfullt sätt en yngre son till markis Fontanellas, en af de rikaste bankirerna i nämnde stad. Man trodde, att någon ogerningsman bortfört honom. Familjen tog saken mycket lätt och försummade att anställa behöriga eftertorskningar. Det oaktadt insatte markisen på sin dödsbädd den försvunne sonen, don Claudius, till universalarfvinge. År 1861 kom den förlorade, som under tiden kommit hän till argentiska republiken, tillbaka till Barcelona, då han erhållit underråttelse om sin faders död, och presenterade sig för sin äldre broder Lambert, som kände igen honom. Denna hemkomst föll sig litet oläglig för en måg till den aflidne markisen; den förlorade sonen blef häktad, dragen inför rätta och som bedragare dömd till galererna, sedan en af de till hans försvar utsedda advokaterna på ett hemlighetsfullt sätt aflidit. Nu har en ny försvarare uppträdt, som påstår sig inneha dokumenter, af hvilka han vill bevisa, att den dömde verkligen är den, för hvilken han utgifver sig. Man motser med Spänning utgången af processen. De senaste underrättelserna från Amerika äro daterade New-York d. 26 Nov. och berätta att nordgeneralen Sherman rycker i tvenne kolonner fram mot Augusta och Macon i Georgien. Han bränner upp städerna i sin väg och ödelägger landet. D. 20 Nov. stod han c:a 8 sv. mil från Macon. Sydgeneralen Beauregard har tillkännagifvit, att han med snaraste skall tillföra Georgien hjelp. sa 0 —