Göteborgsposten – 7 december 1864, sida 2

JAA OMM :2:2:26 4 Ä HUMLLIGHuUP al UMmHALIOnens värdighet, intressen och heder, han icke skulle draga i betänkande att understödja det med allt det inflytande och den makt, som stode till hans förfogande. -— Härtill anmärkte franske gesandten, att det, enl. hans förmenande, var omöjligt att förvissa sig om en sådan fred kunde ernås eller icke, om regeringen ej toge lämpliga mått och steg, för att närma sig Södern och med detta inleda underhandlingar härom. Han tillade vidare, att fastän kejsarens regering ej lyckats i sina bemödanden att återknyta förbindelserna emellan Norden och Södern, hade hon likväl aldrig ryggat ett steg från sin åsigt om saken, och hon var ännu af den åsigt, att detta krig ej kunde slutas, utan att man åtminstone försökte diplomatiens vägar, innan man åter kastade sig i ett ändlöst krigs ovisshet och faror. — Härtill svarade Seward, att hans regering misstagit sig om karakteren och konseqvenserna at kriget med Södern; att hon aldrig tänkt sig, att de upproriska skulle besitta så mycken beslutsamhet och lifskraft, och att han var redo att sjelf erkänna sin villfarelse härutinnan. — Den franske gesandten upprepade derpå sin försäkran, att franske kejsaren ville göra allt hvad i hans förmåga stod, för att underlätta förhandlingarae med Södern och att han hvarken skulle spara tid, möda eller penningar, om så vore nödigt, för att uppnå ett så önskligt slut. — Seward förklarade sig vilja tala med Lincoln och bad gesandten komma igen om en vecka. Lincoln arbetar ifrigt på sitt bådskap till kongressen. Detsamma skall inrefatta en omfattande resum af alla de civila och militära angelägenheterna för det händelserika året, och afvaktas derföre med lifligt intresse af hela landet. Från Potomacarmåen är det tyst. De amerikanska tidningarne äro uppfyllda med gissningar öfver den i Georgien kommenderande nordgeneralen Shermans rörelser. Säkert är att han rymt Atlanta och är i färd med att uttöra någon expedition, vare sig att han vill angripa fienden eller söker i tid komma ut ur den varggrop, hvari fiendens allt trängre och trängre krets ville draga honom. Emellertid var Atlanta och är nu blott en hög ruiner. Afven Rome har utrymts af nordtrupperna. Nen-VYork Herald säger, att Shermans rörelse härleder sig från en ordre af Grant och utgör en del af en fälttågsplan baserad på sydpresidenten Davis tal i Macon, Augusta etc., deri Davis afgaf antentik berättelse om den militära ställningen, sade hvar krutqvarnarne etc. äro belägna, hvart sydarmeerna skulle gå och redogjorde för den omständigheten, att landet söder om Atlanta är försvarslöst. På dessa uppgifter ha Sherman och Grant grundat sin plan. Sherman begifver sig, menar Herald först till Augusta (på gränsen mellan Georgien och Syd-Carolina) och sedan till Charleston ; men, tillägger bladet, en annan uppgift säger dock, att han koncentrerar sina bästa trupper i Bridgeport, under det nordgeneralen Thomas samlar sina trupper i Pulaski (i Tennessee), då dessa generalers afsigt skulle vara, att den ene skulle hejda sydgenoralen Hoods framryckande, medan den andre afskär honom reträtten. Det skall bli af intresse, att se förloppet af de händelser, som nu förberedas i dessa trakter. Det tyckes emellertid som att den senare versionen är den sannolikaste, ty den sista underrättelsen från New-York, af d. 24 nov., vill veta, att Hood då var under anryckande mot Pulaski, måhända i afsigt, att der slå general Thomas, innan Sherman hunnit anordna utförandet af sin plan. Sydgeneralen Brechenridge har i Norra Virginien slagit sina motståndare vid Bulls Gap, dervid han tagit flera hundrade fångar, sex kanoner etc. Brechenridge förbereder sig efter denna seger till ett infall i Kentucky. Vi ha förut omtalat attsydgeneralen Forrest intagit Johnsonville, i Tennessee. Hans första rapport är daterad d. 31 okt., och han säger deri, att hans vid Tennessee River uppkastade batterier varit i kamp med fienden hela dagen. 2 kanonbåtar och 2 transportfartyg, som sökte passera, blefvo förstörda. D. 4 nov. levererade han åter en ny strid. Han uppkastade ett batteri ofvanför Johnsonville, placerade äfven artilleri nedanför samt förstörde Johnsonville, 3 kanonbåtar, 2 transportfartyg och c:a 20 båtar. Striden var törfärlig. Fienden besköt honom med 40 haubitzar. Till d. 6 nov. hade Forrest uppbringat och förstört 14 transportfartyg, 4 kanonbåtar, 20 båtar, 32 kanoner och varor till värde af mer än 3 millioner dollars. D. 5:te nov. var han ännu i strid med fienden. Sex kanonbätar voro i annalkande, hvilka han hoppades kunna uppbringa eller förstöra. Det har förut omtalats, att de engelska kolonierna i Nordamerika äro i begrepp att bilda en konfederation. Denna säges nu skola få namnet dDet brittiska Amerikas Förenta Provinser. Från England skrifves, att en minnesstod 2. 2å Phasbarar W. AL