Göteborgsposten – 6 december 1864, sida 2

Lucy släppte sitt broderi. Jane smålog; Lucy skulle ej finna aftonen tråkig. Han kom in med ett strålande ansigte. De frågade honom, hur det kom sig, att han var i Södra Wennock, när de trodde att han var i London och läste flitigt på sin grad. Frederick påstod, att hans farbror John bjudit honom hit. — Jag förmodar, förhållandet är, sade Jane, att ni sjelf sagt er vilja komma, eller att ni kanske kommit, utan att han väntade er. Frederick Grey skrattade. Det senare var verkligen förhållandet. Men Frederick stod på den förtroligaste fot med sin farbror John; han var lika hemmastadd i hans hus som i sin fars. Och då tiden gick och sjukdomen i Södra Wennock tilltog, förklarade mr John Grey, att hans brorsons besök var det lyckligaste, som kunnat inträffa, emedan de dervarande läkarne ej förslogo under dylika omständigheter, och Frederick flitigt deltog i deras arbete. Så blef detta besök, hvarunder han trott sig få njuta mycket af sammanvaron med Lucy Chesney, rikt på sysselsättning och svikna förhoppningar. Ty han kunde ej våga att komma till henne mer än en gång hvarannan dag, och han hade ej tid för tätare besök, och då han gick till henne, måste han först försigtigtvis byta om kläder. (Forts.)