Göteborgsposten – 6 december 1864, sida 1

Article Image
fullständigt nedorlag, och ur detta nederlag har det borgerliga krig framsprungit, hvilket så verksamt banat vägen för en ny olycka för deras sak. Sydstaterna, som röstade för demokraterna, kunde ej afgifva sina röster vid detta andra val; de hade lemnat unionen och konstitutionen och öfverlemnat hela sin rättighet att inverka på valet af en president, hvars regering de ej längre vilja underkasta sig, och med hvars utnämning de derför ej heller fordra att få taga någon befattning. De hade dessutom förlorat kontrollen öfver den civila styrelsen och det inflytande som härflöt från det ofantliga inflytande denna egde. Vid näst sista valet kunde de disponera statens finanser; men de nuvarande republikanerna disponerade icke blott den jemförelsevis ringa summa som upptogs genom årliga skatter, utan äfven de otroliga belopp, som vinnas genom lån, ämnade att fortsätta ett krig, som utföres med ännu större slöseri med penningar än med blod. Dessutom ha republikanerna uppgjort en skenkonstitution och gjorde för sin president anspråk på röster af stater som i sjelfva verket stå utom unionen och hvilka ovilkorligen skulle röstat emot honom, ifall de ännu varit qvar inom densamma. De ha skrämt sig till röster af stora provinser och städer genom att använda militärdespotism, och icke nöjda härmed ha de bestämt godtyckliga prof som den röstande måst undergå innan han tillåtits afgifva sin röst. Demokraterna å sin sida ha varit fullkomligt oeniga sinsemellan. MoOlellans antagande till kandidat i Chicago vanns genom en manöver, som mycket liknade falska uppgifter; han framställdes såsom en advokat för fred och förlikning — en karakter, hvilken han, såsnart hans antagande var säkert, skyndade att förneka. Partiet blef deladt, och ehuru det var för sent att rätta fetet, kunde man ej hoppas att personer som blefvo lidande derpå skulle vara mycket itriga för en man, hvilken de blifvit oädelt narrade att understödja. Under inflytande af dessa omständigheter var det tydligt att mr Lincoln skulle bli president. Frågan är emellertid nu icke så mycket huru han vann denna andra upphöjelse, som hvad inflytande hans utväljande kan ha på den nation som sålunda återvalt honom till sin chef. Den demokratiska minoritetens utsigter äro lätta att finna. Äfven medan valet var oafgjordt, medan en godtycklig eller opopulär handling kunde göra att han förlorade månget värderikt stöd och förbittra mången ljum opposition, förnekade presidentens generaler den frihet vid valet som konstitutionen gifver dem, och detta nekande bekräftades i ord och skrift af presidenten sjelf. Hvad öde ha de att vänta längre fram? Hvilken rätt kan anses helig, då valrätten, på hvilken alla andra hvila, djerft och uppsåtligt göres om intet at just samma kandidat, som söker de röster han våldför sig på? Hädanefter kan man betrakta det demokratiska partiet såsom fördrifvet srän den praktiska politikens arena och bestämdt, ettdera till ett vanhederligt lugn genom overksamhet och undergifvenhet eller att lida allt det elände som tyranner kunna tillfoga eller martyrer uthärda. Man kan betrakta mr Lincolns utnämning såsom föga mindre än amerikanska folkets afsägelse af sin rätt till sjelfstyrelse, som ett erkändt steg mot en militärdespotism, mot kullkastandet af en folkstyrelse, hvilken ännu kan finnas till i formen, men som i verkligheten icke längre existerar. Troligt är det visst ej att mr Lincoln är bestämd till att grunda den nya dynasti, mot hvilken han dock uttagit ett så anzenligt steg, ty hvilka förtjenster mr Lincoln in har kunna väl hans varmaste vänner knap

6 december 1864, sida 1

Thumbnail