Göteborgsposten – 3 december 1864, sida 2

lig. Ester vidare sökande och vid pass endast 20 alnar derifrån hade han gräft sig under en stor stubbrot samt väl tillstoppat ingången med granqvistar och mossa. Jag band min gamla huud vid en buske och vände mot idet, då björnen plötsligt rusade ut med vildt rytande. Oförberedd som jag var blef jag ej färdig att skjuta och för tvenne jägare klickade skotten; min gamle kamrat Håkan Andersson, hörande brummandet, kommer springande midt emot björnen på endast några alnars afstånd och hvarvid björnen hastade åt sidan, men hindrades af ett träd hvarvid Håkan fick tid att gifva nalle ett skott midt i bröstet; jag var då äfven färdig att skjuta, så att skotten föllv, som man säger, ett—tu. Min broder Jon var då litet längre ifrån och hade min andra hund i band; men som det small för oss och björnen röt, slet sig hunden och rusade efter björnen. Jag löste då min gamla hund, som snart nådde den andra och björnen. Nu blef det musik af, men det varade icke länge ty 100 alnar från stället funno vi nalle död. Den 15 d:s drogo vi, samma jägare, med mina hundar, ut för att söka en annan björn som jag visste fanns i grannskapet, men den hade blifvit skrämd under det jag varit borta och stulit sig ut ur holmningen. Jag, Håkan och Chr. gingo in i ringen med hundarna för att söka; de öfriga jägarne ställde sig vid bakspåren på håll för att passa på om björnen skulle komma upp ur idet. Vi gingo af och an efter spåren, men kunde ej finna honom. Slutligen emot aftonen upptäckte en af jägarne utspåren. Vi beslöto då, att jag, min broder och trenne jägare till skulle försöka att hålla spåren så långt vi trodde oss under det att de öfriga skulle begifva sig till en timmerkoja och der uppgöra eld för natten. Det lyckades oss äfven att holma björnen, och påföljande dag drogo vi ut, hela sällskapet. Samma jägare som föregående dag gått i ringen skulle äfven nu fortsätta i den nya; de öfrige jägarne ställde sig ut på håll. Sedan vi en stund gått efter spåren med hundarne, upptäckte vi på trenne särskilda ställen hålor, der björnen försökt göra sig läger, men som marken varit för sumpig hade han intagit sin plats c:a 30 å 40 alnar derifrån, under en stor gran. Han hade dock varsnat oss innan vi fingo sigte på honom; jag släppte nu mina 2:ne goda hundar, som genast satte efter honom och nu gick det för full musik vid pass en half timma då vi hörde ett skott och derpå ståndskall. Några minuter derefter hördes på en gång flera skott, aflossade i luften, och ett dånande hurra så det svarade i bergen. Jag och mina kamrater voro då långt derifrån, men kunde dock sluta till hvad som händt. Den sist fällda björnen var dock liten, hvaremot den förre var en vanlig stor nalle. I Måndags sköt Löt Olof den tredje björnen då han, jemte en kamrat, var ute på mårdjagt. Olof som oförmodadt hör ståndskall, skyndar, tillika med kumraten, till stället och varseblir idet. men björnen ville ej ut ur sin goda sängkammare. Olof kastade då sin mössa ned i idet hvarvid björnen rusade upp och kamraten sköt — men — bom! Löt Olof, gammal björnjägare och säker på hand, gaf dock nalle ett skott, så att han icke behöfde mera. Dödsfall. Prosten och kyrkoherden M. C. Runcrantz i Kastlösa församling af Kalmar stift har i dagarne aflidit, ötver 66 år gammal Stockholms Börsoch Handelstidning utkommer hädanefter i utvidgadt format, i enlighet med hvad förut blifvit tillkännagifvet och i följd derat att prenumerationen under sista qvartalet betydligt tillökats. Stipendii-stiftelse. Bokhandlaren Hj. Möller i Kristianstad, på hvars förlag de töredrag som d. 4 sistl. Nov. höllos i Kristianstads kyrka samt frimurare-loge, utkommit, har an slagit inkomsten deraf till ett stipendium för Kristianstads elem. läroverk. Elem.-läroverket i Karlskrona. Til lektor vid h. elem.-läroverket i Karlskron: har blifvit utnämnd mag. C. A. Gosselman. Meteorologiska Iakttagelser. 7 — TF