Göteborgsposten – 1 december 1864, sida 2

Frän Utlandet. I England har det i år mer än någonsin varit modernt, att landets politiska män begagnat sina ferier från parlamentet till att uttala sig öfver Storbritanniens politiska och ekonomiska ställning. Dessa uttalanden skola visa sig ha varit af en måhända ännu mindre påaktad följd, ty de sätta den stora massan i tillfälle att kasta en blick in i detta maskineri, som diplomaterna gerna velat hålla lika otillgängligt för menigheten, som på sin tid leviterna tabernaklets aldra heligaste, dit endast öfverstepresten fick inträda. Folket skall härigenom bibringas ett allmännare intresse för de stora vitalfrågorna, hvaraf följden äfven måste bli, att det icke skall låta sig blindt töras i ledband af sina politici. Appetiten växer medan man äter, och folket skall sålunda både veta att och vilja kontrollera sina styrandes åtgärder. Det kan ännu dröja månget år, innan detta mera märkbart framträder, men alla tecken angifva, att England går en rörelse till mötes, hvars mål skall vara en mera rättvis fördelning af den lagstiftande makten öfver hela solket, än den som nu består och som gör Englands politik till den mest egoistiska, bascul-artade och tega, historien har att nppvisa. Engelska folket saknar ej goda instinkter, och hvad det lider skola väl äfven de komma till yttring. Fredsvännerna quand måme, Manchesterskolan sheroer arbeta derpå, ej beräknande rätt följderna. Nu senast har den bekante irihandelsvännen Cobden uppträdt på en så kallad soire, som gifvits af resormföreningen i Rochdael och vid hvilken mer än 6,000 personer tillstädesvoro. Hr Cobden yttrade bland annat: Enligt min äsigt ha förhandlingarne unler sista parlamentssessionen ledt till en fullständig omhvälfning i vår utländska politik och en oöfverstiglig klyfta gräfts mellan vår utrikesministers gamla traditioner och de priniper, som den troligen 1 en framtid skall följa. Från debatten om trontalet tills i slutet af Juni var parlamentets uppmärksamhet nästan iteslutande tagen i anspråk af slesvigholsteinska frågan. Rörande historien om denna den nest invecklade af alla frågor endast så mycket itt år 1852, genom vårt utrikeskabinetts verkamhet, sju diplomater satte sig omkring ett prönt bord i London, tör att bestämma en milion menniskors öde i Slesvig och Holstein, tan att det ringaste bry sig om denna beolknings behot, önskningar, sträfvanden och