Från Utlandet. Kejsaren af Österrike öppnade, enligt hvad telegrafen redan berättat, d. 14 d:s riksrådet i egen hög person. Han uttalade i trontalet sin tillfredsställelse öfver det goda förståndet med och de vänskapliga förhållandena till Europas stormakter. Det långvariga stridsämnet i norra Europa är nu på ett för Tyskland ärofullt sätt aflägsnadt. Kriget mellan Danmark och de tyska makterna har på ett glädjande sätt slutats genom fredsfördraget at d. 30 okt., hvars ratifikation skulle ega rum om få dagar och hvilket kuppfyller de längst gående Jörväntningar. De allierade truppernas samt den österrikiska och preussiska marinens tapperhet hafva tillkämpat sig ett lysande segerpris (sic!) och de neutrala makternas visa och rättsinniga hofsamhet har underlättat det goda förståndet. Enigheten mellan mig och konungen af Preussen erbjuder borgen för Tysklands sökerhet och välgång samt för freden och jemnvigten i Europa. Kejsaren uttalade derefter tillfredsställelse öfver återupprättandet af lugnet i Polen, omnämnde detta dock på ett något undvikande sätt och lofvade meddelandet af ytterligare upplysningar. Dernäst omtalade han skatteförhållandena, de gynsamma utsigterna i afseende på de angående tillsammanslutningen sväfvande underhandlingar, försattningsangelägenheterna och jernbansväsendet. Jag hoppas — slutade han — vatt det med tillhjelp af riksrådets