ofverlemnat kopior af desamma i gips, utförda af en skicklig artist, som användes vid gräfningaree i Pompeji. I kemiskt hänseende utvisa de i Pompeji funna menniskobenen icke alla samma sammansättning, men innehålla samma ämnen som finnas i den närvarande periodens ben. Då de i en ugn upphettas till en temperatur från 100 till 120 grader, förlora de omkring 9 procent af sin vigt, hvilken förlust representerar den fuktighet, som i dem innehällles. Vid rödglodgning och skyddade för luftens inverkan blifva benen svarta och törlora ytterligare 16 proeent; om de kaleineras i öppen luft förlora de 20 procent. Det kol, som erhålles i en sluten degel, försvinner i form af kolsyra. Hela qvantiteten af denna varierar emellan 4 och 9 procent. Pröfvar man benen med koncentrerad svafvelsyra för att förvissa sig om nyssnämnde kolsyremängå, visar glastuben, i hvilken operationen företages, spår af anfrätning, hvilken beror på en viss mängd fluorcalium som innehålles i alla dessa ben. Mr de Luca uppgifver att då benen anträffas äro de temligen mjuka och sedan deras organiska ämnen blifvit behandlade med svaga syror, återeti dessa såsom ett geltartadt ämne, hela tiden bibehållande sin ursprungliga form. Ett egendomligt testamente. En ung man i Paris, Yorick B., förälskade sig för längre tid sedan i en ung flicka, Armande R. Som emellertid den unge mannen var al god tamilj och m:ll Armande icke måtte varit det, lade sig hans föräldrar emot giftermålet. M. B. beslöt att gitta sig trots föräldrarnes missnöje, men fadren tog rättvisan till biträde för att hindra den förhatliga föreningen. Innan saken blef algjord afled dock m. B. — såsom vi, med alla vänner af det romantiska, hoppas af sorg ötver dröjsmålet innan han fick kalla den sköna Armande för sin. Den aflidne hade emellertid till denna lomnat följande testamente: ÅJag vill att efter min död mitt lik öfverlemnas ill m:ll Armande, på det att hon må låta begrafva mig i en graf, om hvars form och belägenhet vi på förhand öfverenskommit, och på ett sätt som vi äfvenledes bestämt, M:ll Armande förevisade testamentet och fordrade ut föreskriften skulle uppfyllas. Den aflidues föräldrar voro dock lika liret benägna att uppiylla sonens önskningar efter som före hans död, hvadau m:ll Armande mot dem började en rättegång, hvilken ännu ej ir afslutad. I afvaktan på domen har i enlighet med n:ll Armandes begäran rätten resolverat, att den unge mannens lik tkall obegrafvet förvaras i det till Montmartrekyrkogåärden hörande likhvalfvet. AA tiWA ; ———