Göteborgsposten – 15 november 1864, sida 2

—— ——— druckit en betydlig qvantitet öl. Resultatet var, att hon var sömnig. Hon var ensam i omnibusen och satt oche nickade och blinkade, då ett lätt buller vid dörren väckte henne. En af dem, som anländt med tåget, hade kommit för att sätta sig i omnibusen. Det var en qvinna med sträfva drag och respektabelt utseende i en enkas sorgdrägt af god beskaffenhet, och hon hade med sig en liten gosse och nägot bagage. Hon tog plats midtemot mrs Pepperfly och satte barnet bredvid sig. Det såg ut att vara en sexårig gosse, som såg svag ut och hade ljuslätt hy och lasäargedi hår. Mrs Pepperflys skarpa öga upptäckte genast, att han icke var frisk. Men han var lifligare än sjukliga barn äro och vände sitt hufvud oupphörligt från dör—— — ren och mot sidofönstret och från detta mot dörren, allteftersom olika föremål adrogo sig hans uppmärksamhet. O, mor, mor, 80 der! Dessa ord uttalade han med det lifligaste intresse. Två soldater i sina röda kläder hade kommit ut ur stationen och föranledt gorsens yttrande. Modren sade förebrående : . — Nå, se nu igen! Jag har aldrig sett ett sådant barn. Man skulle kunna tro att en soldat vore ett af verldens underverk, så utom dig blir du, bara du får ögonen på en. — — Jag har kännt barn, som nästan icke kunnat styra isig, när de fått se en rödrock, inföll mrs Pepperfly utan l omsvep. Å Å d Å