på den enskilde kan understödjas genom hvad man kallar skandinaviska sympatier; ol men detta understöd behöss icke, det historiska intresset allena är tillräckligt. Och det S är lyckligt, att så är, ty al våra dagars bittra lr erfarenhet synes, att liksom i den gamla ti-. den tvedrägtens onde ande, så skall i nutiden den kalla egoismens och den trångbröstade, kortsynta beräkningens fördömelsevärda ande vara den skandinaviska tankensförbannelse. b mäktig att qvätva den, då den vill höja sig. i Det nu utkomna första bandet skildrar ti-m k k t:o den från 1497—1513. således hufvudsakligen unionskonungen IIans (Johan) regering. Den del vi hittills hunnit taga af detta verk, berättigar oss att förklara det tör ett särdeles t märkligt arbete, egnadt att göra epok i Norden och väcka allvarliga betraktelser. 2 Då vi närmare genomgått arbetet, skola vi, om tillfälle dertill gitves, egna detsammas en omsorgsfullare anmälan, för ögonblicket inskränkande oss till att på det varmaste för-! orda detsamma hos våra läsare. Bergshandteringen i Sverige 1863. At kommerskollegii berättelse om bergshandteringen i riket för år 1863 upplyses, att under årets lopp 1525 grutvor brutits 10,542,329 etr jernmalm, utom 129,497 ctr sjöoch myrmalmer. Största brytningen 2. 700,000 ctr) egde rum i Kopparbergs län och dernäst i Örebro län 2, 410,000 ctr). Vid 207 masugnar tillverkades 4,394,628 ctr tackjern, och! det vid gjuterierna tillverkade gjutgodset uppgick till 192,656 ctr. Det vid 836 särskilda verk och 898 smälthärdar tillverkade stångjernet har utgjort 2,939,619 ctr, och tillverkningen af jernmanufaktur och stål 549,339 ctr. Årets hela jernexport uppgick till 2,351,040 ctr, eller ungetär enahunda med exporten för 1862 och med vid pass 200,000 utr understigande den för 1860. — Af ädlare metaller hafva under årets lopp vid Gustaf III-s siltververk i Falun erhållits 8 skålp. 38 ort och 4 korn guld samt 45 skålp. 53 ort sillver; i öfrigt har hela cilfber tillverkningen i riket utgjort 2,683 skålp. 54 ort 18 korn, deraf i Sala grutva 2,015 skälp. 45 ort. Rikets hela illverkning af garkoppar uppgick för året till 44, 449 ctr, hvaraf 19,013 etr blifvit förfärdigade vid Åtvidaberg samt 14, 749 etr i Falun. I öfrigt gaf katveltorpe kopparverk i Orebro län största tillverkningen bland de smärre verken, eller 4,988 ctr. At nickelkoppar åstadkommos 503 ctr, och vid Kletva hafva 14 elr granulerad nickel och 846 ctr nickelsten blifvit tillverkade. Iessings-tillverkningen uppgår till 3,044 ctr. Tillverkningen af bly utgjorde 11,252 etr; af vinkmalm hafva 212,500 etr erhållits, at kobolt l, 236 skålp. ren koboltmalm, al brunsten 1,200 ctr (vid Spexeryd i Jönköpings län), af svafvel 6,668 ctr, al koppar-vitriol 931 ctr, al jernvitriol 2,200 tunnor och 1,600 ctr, at rödfärg 6,302 t:r och 10,208 ctr, al alun 5,930 t:r, af blyerts 2,028 ctr. Värdet af profyrarbetena vid Elfdals porfyrverk uppgick till 6,500 rdr, af marmorarbetena vid Kolmordens bruk till 36,340 riksdaler, och af stenkol hafva vid Höganäs 1,450,284 t:r blitvit upptagne. De vid bruksoch bergsrörelsen sysselsatta arbetarne hafva under året ut gjort ett antal at 22,297 personer. Sammanbindningsbanan genom hufvudstaden. Med anledning af en utaf styrelsen för statens jernvägsbyggnader gjord förfrågan och enligt förvaltningens af sjöärendena villstyrkanghar K. Ma d. 25 sistl. Okt. funnit godt medgifva, att bland de Stockholms sta tion tillhörande, till försäljning eller slopning anbesallda fartyg, 2 kanonslupar, 2 kanonjol lar och 2 slupar, hvilka ansetts med förde kunna användas vid jernviigsarbetena å sam manbindningsbanan genom hufvudstaden uI till af förvaltningen uppgitna pris, jemte stycken draggar, försäljas till bemälde sty relse samt den för fartygens brukbarhet til atsedt ändamål å desamma erforderliga förän dring och reparation få under instundande vin ter verkställas på stationens varf emot ersätt ning af jernvägsmedel. Linköpings elementarläroverk. be nya läroverksbyggnaden i Linköping invigde d. 10 d:s med stor högtidlighet: processior sång, tal och splendid middag. Biskop Brin öfverlemnade till läroverkets rektor en gåfv al 500 rdr, såsom tond för ett stipendium, sot skall bära Martin Luthers namn och årlige ntdelas d. 10 November till någon lärjung