Göteborgsposten – 12 november 1864, sida 2

EGR ÅUIUII VPI52däU 0 — ikväl icke i hög grad behösde understöd. — )et reaktionära partiet i Danmark visar sig 3 ärigenom bäst icke ha någon rot inom sjelfva len stora befolkningen. son denna en lit begåt först serve! Från Utlandet. kons I den fransk-italienska saken skritves d. 6 Jvid på as ven varar anled gen S. at köpt bega och ring. A. b men rand men Den någ höra knif knif förl Nov. från Turin: Man talar här om en förtrolig skrifvelse, som hr Nigra illskrifvit Lamarmora d. 1 Nov. och hvari den italienske gesandten i baris talar om kejsarens hållning på ott sätt, som är egnadt att uppväcka stora förhoppningar. Om den franske utrikesministern deremot, hvad hans person angår, intager en för hvarje dag mera fientlig ställning mot Italien, så är det hos denne minister icke så mycket politiska maximer mot Italien, som snarare hans politiska fåfänga, hvilken han känner vara starkt sårad. Då han vid tiden för ryska kriget inlemnade sin afskedsansökan, hade han icke på långt när så mycket skil dertill som i närvarande ögonblickeI Paris börjar Drouyn de Lhuys bli opopulär, hvilket bäst visar, huru mäktigt opinio nen för Italien griper omkring sig och tillta ger. Man klandrar honom skarpt, derföre att han undertecknat septemkerkonventionen, men dock bugar för påtvedömet, och, såsom vanligen sker då det gäller statsmän, man vill ej förlåta honom, att han lidit nederlag inför de italienska statsmännen, med hvilkas åsigt man dock sympatiserar. I de klerikalas läger i Frankrike råder stor förbittring, hvilken säkerligen kommer att urladda sig inom lagstiftande kåren. Regeringen synes vänta sig detta och inrikesministern har beviljat tillståndsbref åt trenne nya aftontidningar, hvilka samtiiga skola draga i fält mot ultramontanismen. Den ena ha vi omnämnt. Den skall utgifvas af Peyrat och heta PAvenir. Den andra utgår med titel -Le Bon Sens under Feydeau; den tredje under Jouffroy, son till den berömde filosofen, med titel: -Le Suffrage UniverselAnmärkningsvärdt för det klerikala partiets ställning är, att sjeltva -La France, som ställt sig på detsammas sida och bittert utfar mot Italien, ej vågar göra detta be stämdt, för att icke alldeles stöta opinionen för hutvudet. Det klerikala hotbladet särskilt inspireradt af Dronyn de Lhuys) utropar visserligen med emfas: Ått tro, det kejsaren skulle lemna påfvedömet i sticket, är en chimär; han skall aldrig ötvergifva det och, tjerran eller nära, skall han skydda denna fundamental-institution ; men gör derpå en om 18 . —1 si la svängning och slutar med följande sats: Om s ör I påtvedömet går i spetsen för det moderna ss si samtundet, skall det städse finna det frisinnade Frankrike bakom sig, för att skydda det, och kejsaren skall vara så nära förbunden med dess oförgängliga sak, som förut civilisation och kristendom äro med hvarandra sammanbundna. La France vet lika väl som hvarje annan, att påfvedömet icke skall gifva efter. an 1eDen påflige nuntien har i St. Cloud blitÅ åt-vit uti audiens emottagen af kejsaren. all I deputerade kammaren ha 120 talare on. anmält sig vilja tala om septemberkonvende bli ge tionen. Underrättelserna om upproret i Venetien äro åter stridiga. Säkert är nu, att Garibaldis son Menotti deltager i rörelsen. Enligt sista berättelserna, befann sig Menotti i spetsen för en sriskara, som stod i begrepp att intränga i Venetien. Garibaldi sjelt är ännu på Gaprera; men Mazzini väntas till Italien. Förutom Drouyn de Lhuys har af Frankrikes ministrar ätven finansministern Fould lidit ett nederlag, som måhända betingar hans afträdande. Fould har länge varit emot upptagandet al något slags lån; ett sådant är dock behöfligt för uttörandet af en del allmänna arbeten. Fould har med skärpa uppträdt emot dessa, som dock vunnit kejsarens bifall derhän att H. M:t i ett dekret utsett personerna till en komits, hvilken skall afgifva betänkande öfver de allmänna arbeten i Paris, som böra på statens bekostnad utföras. Dessa kunna ej verkställas utan lån, Fould är emot ett lån, det oaktadt tillsätter kejsaren en komit6 — och finansministern är slagen ur brädet. Det skall snart visa sig, om Fould kan smälta denna förargelse. Österrikes riksråd kommer att öppnas om måndag med ett trontal, i hvilket kejsaren tros komma att törtröstanfallt hänvisa på en obetingadt fredlig: politik, på de förestående stora reduktionerna inom armåen och på regeringens önskan att komma till ett definitivt förstånd med Ungern. Ytterligare förändringar omtalas i den österrikiska ministören. Finansministern Ple ess jn. call zen rar ska hcra arntara i ark ppas tark fven elns nars kan ndet, leles detta söraste, rftier, löme emebåstå, t pailtighört, nom k för rängt emen enom ner säges besinna sig i ett tillstånd af full3 p0.komlig rådlöshet i hänsyn till penningeförhål k sett landena, och krigsministern Franck kan e armereduktionen. Som tillkommandt peröm utföra tan. krigsminister namnes general Philippowitsch RkRz ttecnesoch Polissaker. hvil