Lordens döttrar.) Af sors. till Slottet East Lynne. — Du säger så, derför att han sitter bredvid dig på soirerna och pratar med dig en timma åt gången, inföll Fanny Darlington, som var frispråkig och stundom sade mer än önskvärdt var. Men du kommer honom icke när mare för det. Jag tror icke att han bryr sig det ringaste om någon flicka här i Seaford. En sqvallrande rodnad bredde sig öfver Helen Vaughans ansigte. Hon knyckte stolt på nacken, som om hon ville säga, att det vore under hennes värdighet att besvars attacken. — Apropos om soirterna, hvem var han tillsammans med på den i går? frågade miss Lake. Jag har icke sett henne förr. Det var en förtjusande flicka. — Jag såg honom icke der med någon förtjusande flicka — det vet jag, inföll Helen Vaughan. — Jag vet hvem miss Lake menar, ropade Fanny Darlington. Ja, hon är verkligen förtjusande. Hon satt bredvid en lång dam med majestätiskt utseende, en riktig Juno, och ham höll sig till dem. Jag var nära dem, när (MN.a 081