Göteborgsposten – 8 november 1864, sida 3

Rörande fredsvilloren läser man nu i Bismarcks organ Nordd. allg. Zeit., som med allt fog kan anses vara väl underrättad, följande: Gränslinien går från Heilsminde norr om Christiansseldatill Kongeån och sträcker sig längs denna till östra gränsen af Ribe Amt, derpå går den temligen lodrätt ned till Ribe, afskär ett stycke af Ribe enklavs östra del. hvilken tillfaller Slesvig, och löper slutligen från södra spetsen af enklaven ut till hafvet. En eftergift, som Danmark skall sätta värde på, r besittningen af halfön Stenderup. som man till det öfverlemnat efter den augifna gränslinien. I afseende på de slesvigska embetsmän, som af civilkommissarierna afsatts. det visserligen i fredsfördraget faststäldt, att de skola erhålla pensioner, men endast om de kunna bevisa inför de slesvigska domstolarne sina pensionsanspråk; men dessa bevis skola säkerligen endast få lyckas att prestera. Vidare är det i fredskördraget bestämdt, att den från Flensborg bortförda amlingen af nordiska fornsaker skall återlemnas af danskarne. Afvenledes skola alla arkiver och dokumenter, som angå hertigdömena, till dessa utlemnas. En af artiklarne går ut på, att ingen skall bli utsatt för förföljelser på grund al sin politiska opinion och hållning under kriget. Det är äfven bestämdt, att innevånarne på båda sidor (om gränsen) skola tillstädjas att inom en viss tid föra sina lösören tulltritt rill Danmark eller till hertigdömena, och slutligen kola båda parterna, Danmark och hertigdömena, i na handelsförhallanden medge hvarandra samma rättigheter som de mest gynnade stater erhålla. —— ——