Göteborgsposten – 4 november 1864, sida 2

tog med mig till dig, då du nyss flyttat till Södra Wennock? — Om jag mins den? sade Jane. Jag ser ofta på den, och den gör mig mer bryderi än jag talar om. — Det föll mig in, att kanske — det är ju möjligt — pappa i sin harm öppnat detta bref, fast det var adresseradt till dig, och rifvit det i sönder, när det var öppnadt. — Nej, sade Jane. Jag var så ur stånd att förklara aken, att jag liksom du kom på den tanken, att möjligen pappa öppnat det, och jag skref till honom från Södra Wennock och frågade honom derom. — Sade han att han icke gjort det? — Han svarade mig med omgående post, att han hvarken sett eller hört talas om det brefvet. — Då tror jag, att jag mins den omständigheten, nemligen att ett bref kom till honom, sade grefvinnan, i det hon såg på Jane. Han läste en morgon vid frukostbordet ett bref från er och blef litet hetsig, litet ond och ropade, att han gerna skulle vilja veta, hvad Jane mente. Lucy frågade hvad det var frågan om och han svarade, att Jane skrifvit till honom och velat veta, om han öpp nat ett af Clarices bref, liksom om han på den tiden velat öppna något från henne, tillade han; han ville icke rört ett bref från henne med ändan af sin käpp. (Forts.)