karen Krook, som för detta grolva våld sistnämnde dag stod inför poliskammarens skrank, medgaf väl att han vurit i gräl med smedspojken och att Lindholm lagt sig deri, men förnekade helt och hållet att ha tillfogat Lindholm någon skada eller ens skuffat honom, Som dock ett vittne intygade att Krook huggit Lindholm i hufvudet och två andra vittnen försäkrade att ingen annan än Krook varit i förstugan en trappa upp, då de hört Lindholms nödrop samt bullret af hans fall utför trappan, så blef han, synbarligen till sin stora öfverraskning, förklarad skyldig genast träda i häkte, hvarefter målet uppsköts till Fredagen för flera vittnens hörande och i afvaktan på utgången af Lindholms sjukdom. Såväl af Krooks egen berättelse som af vittnenas intyg måste han såväl med snickaregesällerna som ock andra personer i huset ha lefvat Som hund och katt. — En arbetskarl vid namn Carl Eklund bemärkte, då han i Mändags afton kl. 12 6 innevar å krogen i n:r 6 Kolmätaregränd, att en okänd mansperson fråntog drängen Carl Ahlqvist en läderväska, med hvilken han derefter skyndsamt aflägsnade sig. Eklund satte genast efter honom, men blef, då han sökte fråntaga honom väskan, först kullslagen och sedan med denna, som var försedd med jernlås, tilldelad ett så svårt slag i hufvudet, att blodvite och ett stort hål deraf uppkommo. En annan person, bäraren Ulrik Anderson, som råkade att stå i den flyendes väg, erhöll utan anledning ett svårt slag af väskan, hvaraf blodvite likaledes följde, och kastade derefter den okände väskan ifrån sig samt fortsatte att springa åt Riddarhustorget. En kort stund derefter anmälde hyrtkusken Johan Ljungman att en i hans tjenst varande dräng vid namn Bengt Edvard Nordblom hemkommit i hög grad rusig och oqvädat och hotat sin husbonde samt uppfört sig högst vildsint, hvarför handräckning begärdes från polisen. Sedan den rusige lrängen af ett par poliskonstaplar blifvit afhemtad och örd till vaktkontoret, igenkändes han vara samma person som tagit väskan från bagaredrängen samt försfvat våldsbragderna mot Eklund och Andersson Han rade i Mändags på morgonen blifvit utskickad af Ljungman för att inkassera penningar på räkningar ch af de uppburna medlen under dagens lopp förkingrat 10 rdr samt sedan troligtvis ämnat tillgripa dagarens väska, i hvilken funnos 8 rdr, för att betäca sin balans. Alldenstund Ljungman förklarade sig cke längre vilja hafva honom i sin tjenst, blef han nsatt i häkte. ms —