Göteborgsposten – 28 oktober 1864, sida 2

Från Utlandet. Italiens kamrar äro åter samlade. Regeringen har framlagt för desamma en del aktstycken rörande septemberkonventionen, samt föreslagit hufvudstadens förflyttning till Florens, för hvilket ändamål en kredit å 7 mill. fres begärts. MNinistrarne väntas derjemte skola väcka proposition om Toscanas likställande i legislativt hänseende med de öfriga provinserna. Byggnadsministern skall föreslå Jernvägsbolagens organisering i Italien samt söstra banans försäljning till hr Rothschild. etta är de hufvudsakligaste arbetena, som Iskola föreligga de deputerade. På budgeterna för 1865 är ej att tänka, emedan de deputerade skola sakna nödig tid att vidtaga de erforderliga pröfningarne. Regeringen skall derföre endast begära fullmakt för skatternas upptagande under törsta qvartalet. Kamrarne tros ej hinna att sluta sina förhandlingar förr än i slutet af december; vid denna tid skola kamrarne upplösas samt konungen, ministrarne och de vigtigaste kollegierna begifva Big till Florens. Patrie erinrar italienarne om, att äfven den store strategen Napoleon, som var för Italiens enande, gynnade Florens bildande till hufvudstad. Sä skref Napolen: Om någonsin denna stora händelse skulle ega rum (neml. Italiens enande till ett konungarike), hvilken stad skulle då bli hufvudstad? Italien har genom sin gestaltning icke någon central stad. Skulle Rom, Milano, Bologna eller Florens lämpa sig? Hvarken Genua eller Venedig skulle duga; de ligga för ytterligt. i 41:0. Rom skulle genom sina minnen, derföre att det redan är det genom sitt läge, kunna hoppas att ännu en gång bli detta herrliga lands hufvudstad.. Men den osunda luften, dess kala omgifningar, bristen på en stor hamn och en redd skulle vara stora brister för att ha Rom till hufvudstad. 2:0. Om Italien endast innefattade Po-dalen och ej hade något af halfön, då skulle Milano vara dess naturliga hufvudstad .... Men vid det italienska folkets hopslagning skulle Milano ej kunna bli hufvudstad, emedan det ligger alltför nära invasionens gränser. 3:0. I detta sista fall voro Bologna vida att födraga, derföre att det, i händelse vid en invasion gränserna skulle ha forcerats, äfven skulle ha Po-linien till sitt försvar, och derföre dess geografiska lage, dess kanaler sätta det i törbindelse med Genua, Livorno, Civita Vecchia, Ancona, Venedig etc., samt ligger närmare Neapels kuster. 4:0. Om Italien omfattade äfven en del af konungariket Neapel och Sicilien, skulle Florens ensamt kunna göra anspråk på att bli Italiens hufvudstad, emedan det skulle befinna sig i ett entralt läge. Markis Pepoli har nyligen i Paris haft sammankomster med franske kejsaren och Drouyn de Lhuys, vid hvilken, hvad angår konventionens anda och bokstaf, franska och italienska regeringarnes gemensamma vyer noggrannt bestämts. Pepoli kommer att bevista förhandlingarne inom italienska kamrarne, så att man kan vänta sig från honom de mest autentika uppgifter. Kejsaren och kejsarinnan af Ryssland befinna sig sedan d. 21 d:s lycklig och väl i Garibaldis födelsestad, det nu till Frankrike hörande Nizza, der det höga paret bebor den praktfulla villa Peillon. Man väntar dit stortursten trontöljarens fästmö, prinsessan Dagmar, jemte hennes fästman och samilj. Kejsar Napoleon har besökt paret i Nizza, förutgången af trumpetstötar i Åla France om ett kongressresultat af de båda kejsarnes sammanträflande. Det preussiska tändnålsgeväret har underkastats noggranna prötningar af militärkomitcer i Frankrike. Resultatet har blifvit, att tändnålsgeväret ej kommer att inom franska armeen införas. En vicomte de Terves har i Sens blifvit häktad för tiggeri. Inför polisen androg han till sitt försvar, att Åaktningen för hans anor och hans adliga vapen förbjuda honom, att med sina händers arbete förtjena sitt bröd. Tenoristen Naudin har engagerats vid stora operan i Paris mot 12,000 fres pr månad och erhåller i skadesersättning en summa U 200,000 tres om operans direktion bryter sitt kontrakt. — Följande siffror må bevisa, vad man kan förtjena med sin srupe. Maliran erhöll för hvarje representation på Druryanetentern i London 150 y. sterl, Grisi i New-York för en aria, sjungen på en soirte, 00 p. sterl., och tog in 60,000 fres på en oirce, som hon anordnat åt sig i London. Lablache erhöll i London för att han elkulla