Göteborgsposten – 25 oktober 1864, sida 3

— ———n— — — Eran Utlandet. i I Japan tima i närvarande stund vigtiga I händelser, hvilka det är gagneligt att lära känna. Man vet, att detta sällsamma land är sstyrdt af en chef kallad taikun, kring hvilken äro grupperade prinsar eller daimios, som ega all jorden och af hvilka flera besitta kolossala rikedomar. Taikun sköter statens allmänna angelägenheter, men hvarje prins är oinskränkt herre öfver sina domäner. uppställer armåer, I bygger sasten och underhåller slotteskadrar. Denna statsmekanism har arbetat regelbundet. tills det främmande elementet visade sig i Japan. Den nuvarande taikun, hvilken är en ganska upplyst och bildad man, ingick för några år sedan fördrag med de främmande nationerna. Flera daimios, hvilkas intressen ledo intrång genom dessa fördrag, vägrade latt erkänna dem, och taikum, som var ur stånd att kämpa mot en så fruktansvärd feodalitet, har låtit de europeiska regeringarne handla direkt mot de fientliga daimios. Bland dessa sista är prinsen af Nagato den rikaste och starkaste. Hans förmögenhet öfverstiger 100 millioner francs, hans domäner sträcka sig längs sundet Simono-Saki, som försvaras at väl byggda och bevärade fästen. Han har befallt sina generaler att skjuta på alla de främmande fartyg som skulle vilja passera; denna befallning har blifvit verkställd. Han har således ställt sig i ett fientligt tillstånd mot europcerna. Engelsmännen, som äro intresserado i frågan, ha samlat en ansenlig sjöI styrka, en landstigningskår af omkring 3,500 man och ha tagit alla mått och steg, för att angripa de japanesiska fästena. Så stodo sakerna, då franske generalkonsuln Låon Roches anlände tll Yeddo från Paris. Man fann genast, att saken intresserade alla främlingarne, och förenade sig med engelske gesandten, Ruttherfort-Alcock, i de diplomatiska förhandligar, som skulle föregå fientligheterna. De båda representanterna undertecknade ott sista ultimatum till japanska regeringen. Straxt derpå kastade franske ångfregatten Semiramis, under konteramiral Jaures, befälhafvare öfver den franska flottdivisionen i de kinesiska farvattnen, ankar på Yeddos redd. Amiralen gillade Roches äsigter och törklarade att han, ettersom det gällde ett för alla nationerna gemensamt intresse, ej kunde afhålla sig från att deltaga i flentligheterna. Befälhafvaren öfver engelska flottan godkände hans åsigt och de trenne nationernas eskadrar begåfvo sig d. 22 aug. till SimonoSakis sund. Franske amiralen har under sitt befäl en ångfregatt, en d:o korvett och en avisoångare. V. amiralen Kupper, som för befälet ötver den engelska eskadern, har under sig en ansenlig styrka, 16 fartyg, och den holländska eskadern är 4 fartyg. Fastän bestämda uppgifter saknas, heter det dock, att fästena vid sundet Simono-Saki tagits och att man skulle med våld tränga igenom detta senare. I holländska delen af Ostindien har ett vidt utgrenadt uppror bland infödingarne utbrustit. Fort Sintang belägrades strängt, då sista posten afgick, och man fruktade att dess obetydliga besättning ej skulle kunna hålla sig, tills dess förstärkning hunne anlända. Från Karlsruhe omtalas följande besynnerliga historia: ÅIlela vår stad sysselsätter sig med ett sällsamt drama, som för kort tid sedan timade och försänkt tvenne ansedda badiska familjer i sorg. En polsk grefve hade förfört fröken de la B... och derefter öfvergifvit henne, för att egna sin hyllning åt en ung enka, markisinna de L..., som har löshår, men 30,000 gulden i inkomster. Fröken de la B... älskade grefven uppriktigt och sökte att genom böner återföra honom till sig; men då hon såg, att alla hennes tillgörande voro förgäfves, svor hon att hämnas. D. 5 okt. egde en större bal rum hos markisinnan de LL... Man firade hennes trolofning med grefve K... VFesten var lysande; markisinnan, som var på det elegantaste utstyrd, gjorde med behag les honneurs i sin salong, då fröken de la B... närmade sig henne, för att helsa på henne. I detsamma hon neg, slog hon innehållet af en liten flaska, som hon hade i handen, i ansigtet på markisinnan. Vid markisinnans skri! skyndade man från alla håll till stället och fann med fasa att hela ansigtet och skuldrorna voro uppbrända af svafvelsyra. Medan detta drama spelades i salongen, tilldrog sig ett ännu förfärligare utanför. En rikt utstyrd betjent hade nyss förut gått fram till grefven och öfverlemnat till denne ett angeläget bref. Då grefven läst det, bleknade han och aflägsnade sig hastigt. Följande morgon fann man hans lik, genomborradt af tre dolkstyng. Markisinnan skall för alltid bli vanställd och kanske blind. Fröken de la B... var först försvunnen; men för ett par dagar sedan fann