Uvarjehanda. En Testamentsförsalskning. Från Madrid krifves att staden Santander inom kort lärer blifva kådeplatsen för en eause celbbre. Tvenue läkare, en rest, två advokater och åtskilliga andra personer i istnämnde stad ha blifvit arresterade och insatta i ängelse på misstanka att hafva förfärdigat ett falskt testamente. I den närbelägna staden Tenedo bodde sn köpman från Havana, som dragit sig tillbaka från iffarernna och var mycket rik samt girig. Han bade rjort ett testamente till förmån för sina a Cuba boenje brorsöner, efterlemnande dem, såsom det uppgifves, sgendom för ett värde af omkr. 2 millioner rdr, då ill allas öfverraskning ett annat testamente af senare latum företes efter hans död, i hvilket han donerar hela sin förmögenbet till åtskilliga personer i Santander, bland hvilka äfven de uu misstänkte. Detta testamente tros ha blifvit förfärdigadt efter hans död och fördenskull häktades nämnde personer. Arfvingarne på Cuba ha afeändt en särskild agent, försedd med on större penningesummu, för utt fullfölja rättegången. En menageriegare som reste i Vestfalen hade nyligen den oturen att en af de vagnar, hvari hans djur förvarades, stjelpt omkull med den påföljd att flera af djuren erhöllo sin frihet. En buffeloxe tog med många lustiga krumsprång sin väg in på en äng, och tvenne, andra utländska, vargar gjorde allvarsamma försök att desertera. Man förföljde de båda vargarne både länge och väl, utan att lyckas sart aga dem. Slutligen blefvo de tvingade att taga sin tillflykt in i en bergsklyfta. och så blef det en ända på deras korta frihet: id. De gafvo sig likväl aCj utan att göra motstånd i sina förföljares händer, ty två al monageridrängarne blefvo rätt allvarsamt bitna i armarne då de skulle faststaga dem, Buffeloxen, som användt sin frihet med att i allsköus lugn gå och afbeta gräset då ängen, lät helt beskedligt åter fånga sig. En farlig skiltvakt. För omkring en vecka sedan tilldrog sig i Edinburgh en besynnerlig händelse som lätt kunde kostat nägra menniskor lifvet. En soldat vid 74 regementet stod på post vid södra porten till IIOlyroodpalatsets trädgård. Han gick ut ur palatset och sköt holt enkelt med de patroner, han såsom skiltvakt bar, skarpt på civila personer som passerade förbi. Han tycktes dock ej vara fullt säker på sin hand, ty ingen skadades. Förskräckta skyndade föremålen för attentatet till palatset och underrättade om tilldragelsen. Ett antal soldater kommenderades ut och begåfvo sig till stället för att fånga sin farlige kamrat. Man lyckades utan betydligare svårighet häri, och det befanus nu att han skjutit sex skott, hvilka han, efter hvad han sjelf berättade, riktat mot civila personer i närheten. Mannen har ofta förut visat tecken till sinnesrubbning, och var det under ett dylikt anfall han tagit sig ifrågavarande oråd före. Medel mot kallbrand. En d:r Nicole, sorestandare för lasarettet i Elbeuf, offentliggör ett, såsom ban sjelf funnit, mycket verksamt botemedel mot kallbrand, hvilket han lärt af St. Vincent-de-Paulnunnor. Medlet är mycket enkelt. Man tager 90 grammer sirup af hvita rosor och 36 droppar svafvelsyra, och i denna vätska doppas kompresser som sedermera läggas på det onda.