Göteborgsposten – 20 oktober 1864, sida 2

Nej, det har varit angenämt. Dermed vill jag dock ej ha sagt att Jane är synnerligen mild i alla hänenden. Ilon sade, att jag må komma och helsa på henne så ofta jag har lust, men att du icke får komma och att hon icke vill helsa på mig. — Då skulle jag, om jag vore i ditt ställe, vedergälla det med att ej besöka henne. — Det kan jag icke inse att jag bör, svarade Laura vårdslöst. Jag går till henne då och då, och jag tänker, att hon ger med sig med tiden. Vill du icke gå hem med mig, Lewis? — Det kan jag icke, min dyraste Laura. En patient väntar på mig. — Hvem då? — En arrendators hustru — ingen som du känner. Hon är mycket sjuk. De skildes åt och gingo åt olika håll. Laura återvände hem, och mr Carlton fortsatte sin väg uppför the Rise. När han passerat slutningen, såg han någon komma emot sig och igenkände snart den unge Frederick Grey. Master Grey var mycket uppretad.