Göteborgsposten – 19 oktober 1864, sida 2

mycket god helsa. Den döda flickans förmyndare begärde hos kretsens styrelse, att den aflidna skulle bli obducerad för utrönande af dödsorsaken, men styrelsen vägrade sitt bifall, emedan undersökningen ej skulle företagas mot en civil, utan mot en militärperson, hvarföre förmyndaren tillråddes vända sig till militärmyndigheterna. Påföljande lördags förmiddag infunno sig hos den aflidna flickans mor några militärläkare och auditören vid garnisonen, för att obducera liket. Den närvarande förmyndaren protesterade deremot och begärde att provincialläkaren skulle vid tillfället närvara såsom civil läkare. Auditören sade, att endast militärläkare finge närvara och att ej någon civilläkare finge dragas dit. Då törmyndaren fann sina invänningar gagna till intet, följde obduktionen genom militärläkarne. På eftermiddagen väntade man, att jordfästningen skulle ega rum, och en talrik menniskomassa hade infunnit sig. Då spred sig plötsligt det ryktet, att der Herr OberStaatsanwalt suspenderat begrafningen och begärt nedsättandet af en blandad civil och militär undersökningskomitä. Men om söndagen fingo innevånarne veta, att ryktet varit ogrundadt; ty tidigt på söndagsmorgonen hade Ålikbjudaren med några likbärare infunnit sig i det af den aflidnas mor bebodda huset, väckt henne upp ur sömnen och tillkännagifvit, att hennes dotters begrafning skulle genast ega rum. Sagdt, och i den tidiga morgonen begrots den olyckliga i tysthet. — Ett dystert och hemlighetsfullt mörker hvilar emellertid öfver denna tilldragelse, i hvilken man vill spåra ett afsigtligt eller oafsigtligt brott. Från Amerika meddelar parisertidningen Patrie följande något besynnerliga uppgifter af en i Amerika sig uppehållande fransman, daterade d. 1 okt.: Regeringen i Washington låter, för att inverka på allmänna meningen och göra den gynsamt stämd för Lincolns återval till president, flera gånger om dagen uppslå telegrafdepescher, hvilka underrätta om stora segrar, vunna af nordvapnen; men dessa notiser äro öfverdrifna. Petersburg är icke utrymdt af sydtrupperna. Dessa ha nyligen ökat platsens försvar med betydande verk. Ansenliga förråder äro der hopsamlade. Det är ej sannt, såsom depescherna berätta, att nordtrupperna fattat plats 5 eng. mil från Richmond och att de hota Söderns hufvudstad. Richmond är icke hotadt; dess förbindelser med den yttre verlden äro fullkomligt fria och tillåta det stärka sig. Det försvaras genom en tredubbel linie af maskerade verk, sammanbundna sinsemellan genom betäckta vägar och genom 11 fästen, hvilka skydda approcherna och äro uppförda då dominerande platser. Grant kan med hela sin styrka ej allenast icke börja en belägring af Richmond, han kan icke ens allvarligt oroa denna stad. Kortligen, Lee innehar en förträfflig ställning: han har hela sin arms till sitt förfogande. Han kan föra den hvarthän han vill, för att slå ett afgörande slag; han bryr sig icke om de allvarsamma motgångar Harlyes kår lidit och hvilka äro utan resultat för fälttägets afgörande. Vi ha meddelat dessa uppgifter till stor del för att visa, huru stridiga berättelserna äro från andra sidan Atlanten, hvilken omständighet yttermera stärker den tron, att vigtiga saker der förberedas, om de icke redan i denna stund timat. Jnder det wienertidningarne ifra efter fred skria österrikiska militärorganerna i Vsnetien efter hämnd på Italien och uppmana formligt till krig på lif och död för bibehållandet af Venetien, denna förmur mot det påträngande romaniska elementet. Från England skrifves, att befälhafvaren på den forna sydkaparen Alabama, kapten Semmes, nu åter börjat sitt lilla sjökrig mot unionen och i dessa dagar med skeppet Laurel, lastadt med svåra kanoner, ammunition etc. utgått från Liverpool. En ny ångare, som d. 3:dje d:s låg vid Madeira, skall möta skeppet, för att mottaga lasten och i kapten Semmes sin befälhafvare. Ångaren skall bära namnet The Ranger. Kapt. Semmes hade med sig 8 officerare och c:a 100 man. Gladstone har under en resa i Lancashire hållit åtskilliga tal vid för honom anordnade festligheter och dervid betonat nödvändigheten för England at en större, men jemn och tredlig konstitutionel utveckling, och sade han sig vara öfvertygad om, att den engelska pressen, som intager en så mäktig och aktningsvärd ställning, skulle härtill kraftigt medverka. I Laflotte i Frankrike har bildat sig ett sällskap, hvilket kallar sig: Fritänkarne från Ile de RGÖ). Medlemmarne i detsamma förbundo sig att i sin dödsstund ej kalla till sig någon prest och att till sällskapets medlemmar öfverlemna omsorgen att jorda dem på rent borgerligt sätt. Sällskapet vände sig till inrikesministern om oktroj. Men han vägrade