per, så att Österrike inalles har 127. 0O0 man t infanteri och 15,000 man kavalleri att törfoga.n öfver genast mot Italien. eg Börsen i Wien befann sig d. 4 d:s i en formlig panic. Om Hannibal stode utanför 7 dörrarner, skrifver en tidning från platsen.a kunde verkan deraf ej vara mera effektfull. b Man spörjer förgäfves efter den orsaken, som skulle kunna gifva skäl åt ett sådant plötsligt!s fall af våra fonder (3). S Från Frankrikes sida göres stora ansträng-l ningar, för att förmå påfven att sätta ressor-sc mer i verket, men det är säkerligen utanf gagn. 2 Börsverlden i Paris är orolig tillsolje afst hr Emil Pereires insjuknande. Emil är vis-f serligen endast den venstra af de båda hän1 der, som leda Credit Mobilier, och pariserbör-i sen har det karakteristiska ordspråket: Emilee propose, Isaac dispose; men företaget skulle dock ha känning af den yngre broderns död.s Hr v. Bismarck har varit i Paris — någrasi timmar, men dervid ej besökt kejsaren. IIanfl mottogs på vägen dit af denna välkomsthels-m ning i den frisinnade tidn. Opinion Nationale, som betviflar ryktet om en samman; komst mellan franske kejsaren och preussiskef promierministern med dessa ord: För få månader ha förrunnit sedan preussarnell skördade de lumpna lagrarne vid Dyppel. Henrik IVt skulle icke ha tryckt Filip II:s hand, ännu röd affi Flandrarnes blod; och utan tvifvel är Wrangel herti-l gen af Alba värdig och hr vBismark icke under-a lägsen kardinal Granville. För vår del kunna vi ej se tro, att den suverän, som representerar Frankrike ochs: undertecknade proklamationen i Milano, kan ha en J! sammankomst med Danmarks eröfrare, med den vakt-i post som med bajonettspetsen dref de flyktande polac1 karne tillbaka mot de ryska kanonmynningarne. ( i I ( : ; ( 4 Å ! j Ministern för den allmänna undervisnin gen i Frankrike har utfärdat ett cirkulär till rektorerna vid franska universitetets provinsiela akademier om att hålla populära föreläsningar, hvar på sin ort, i likhet med hvad som sistl. vinter egt rum i Sorbonne i Paris; ministern tillägger till sist i cirkuläret, att han hoppas de rikare klasserna skola genom subskriptioner ersätta professorernas möda. I Paris har aflidit grefve Horace de Vielcastel, barnbarn till Mirabeau, medlem af en gammal fransk familj och väl känd i Paris som diktare, äfven som förf. i konst och arkeologi samt journalist. — I Laval har en öfverste vid ingeniörkåren, Dubois Fresnel. frunska armåens patriark, aflidit vid 106 års ålder. Under de senaste dagarne har vädret blifvit ntomordentligt kallt i Paris. Vintern tyckes plötsligt ha infunnit sig, och kölden kännes mera sträng, derföre att den följt på hetta. Isynnerhet nätterna äro kalla, och ar betare ha upptäckt tjock is på vattnet. För ett par veckor sedan upptäckte ett par arbetare i Paris, hvilka gräfde i rue dela Paix, en menniskoskalle, förvarad i några qvarlefvor af en läderkista. De funno derjemte en kopparplåt, hvilken bar en inskription. De lösgjorde försigtigt kistan och öfverlemnade henne till poliskommissarien i distriktet. Enligt inskriptionen tillhör skallen Henriette de Joyeuse, enka efter sitt första giftermål med hertigen af Montpensier och efter sitt andra äktenskap med Carl af Lothringen, hertig at Guise, död 1656. I Ron har pater Secchi nära Alatri i Campagnan upptäckt tvenne intressanta mo numenter. Alatri, en stad af Pelasgiskt ursprung och beryktad för sina cyklopiska murar, ligger på spetsen af ett berg, och estersom den på romrarnes tid var illa försedd med vatten, lagade censorn L. Bertilienus Varus, såsom en inskription berättar, att en vattenledning af 340 sots höjd blef byggd mellan AÅlatri och de angränsande bergen; det säges uttryckligen, att den byggdes med bågar och försågs med starka rör. De af påtven Pius IX anbefallda nya undersökningarne, afsedda att åter förskaffa staden vatten, ha ledt till upptäckten af en stor del af den gamla vattenledningen. Enligt en berättelse af pater Secchi, vill det synas som att den lägsta punkten af vattenledningen ligger 110 metres under stadens högsta punkt, en siffra som öfverensstämmer med de 340 foten å inskriptionen. Här har man således en vattenledning, byggd 160 år före Kristus, i form af en omvänd häfvert under 11 atmosterers lufttryck. Det är svårt att säga, huru mycket vatten som leddes genom denna aqvaduct, men det var synbarligen tillräckligt för stadens förbrukning, eftersom bågpelarne mäta ej mindre än 5 fot 9 tum i bredd. Ilela häfvertens längd är omkring 6 kilometres. Den andra upptäckten är ett fält, under hvilket ett fullständigt dräneringssystem utförts medelst långa rör af obränd lera och 4!, fot i diameter. De ligga 2!, meters under jordytan. Detta fält var troligen den exercisplan, som omnämnes 1 inskripuonen hafva anlagts af Bertilienus, hvars omsorg om sin stads intressen blef väl belönad, eftersom han tvenne gånger utnämndes till censor, och en staty blef till hans ära rest. Från Mänchen skrifves, att a D AJ VT den bekante a 2 at — A