det tilIS ar 1899, då han sick ett mycket vigtigt befäl. Då Cavour störtats genom Villafrancafreden och Ratazi fick i uppdrag att bilda en ny ministr, öfverlemnade han presidiet till Lamarmora, som begagnade den korta tid, hvarunder han stod vid rodret, till att omorganisera armen. Efter Ratazzis fall blef Lamarmora först betälhafvare i Milano och derpå i Neapel, hvarest han under någon tid äfven fungerade som prefekt. Lamarmora är hvarken statsman eller parlamentarisk minister, men han hyser stor tillgifvenhet för Italien, dynastien och de representativa institutionerna. Hans fasthet, rättsinthet och energi äro tillräckligt bekanta, och om Turin ej förhåller sig lugnt, skall det snart komma att göra bekantskap med hans jernhand. Lanza, inrikesministern, betecknas som den mest framstående politiska storheten bland de nuvarande ministrarne. Han var redan hufvudet för majoriteten i det piemontesiska parlamentet, innan han intog samma ställning i det italienska. 1859 mottog han finansportföljen inom ministeren. Cavour och den första deputerade kammare, som sammanträdde efter zuricherfreden, valde honom till sin president. Senare har han inskränkt sig till att vara blott och bart deputerad; men för hvarje gång han tog ordet, åhördes han med större uppmärksamhet än ministrarne sjelfva. Alla de kabinetter, som existerat sedan Cavours död, hafva törgätves sökt att få Lanza till medlem. Sella, finansministern, är en af Italiens yngsta politici och uppträdde första gången som deputerad år 1860; men han väckte redan genom sitt maiden speech allmän uppmärksamhet, blef senare generalsekreterare för den allmänna undervisningen, derpå finansminister, och har spelat en roll i samtliga ministerkombinationer på senare tiden. Han har visserligen ännu icke afgifvit något synnerligt bevis på sin finanstalang, men man väntar af honom det bästa. General Petiti, krigsministern, har varit Lamarmoras sekreterare, medan denne var krigsminister, och under fälttåget hans stabschef. Senare har han sjelf varit krigsminister i kabinettet Ratazzi, och Aspromontehistorien, som inträffade under hans ministerium, väckte i början någon ovilja emot honom, men denna skall dock nu hafva upphört. Hvad slutligen angår Jacini, ministern för de allmänna arbetena, så har han varit en af stiftarne af bladet Perseveranza och be traktas som en mycket förmögen och rättskaffens, men ej vidare begåfvad man. Han har en gång förut varit minister, neml. efter Lombardiets anslutning 1859. I Nassau har reaktionen börjat på fullt allvar utbreda sig. Sakerna ha der kommit till sin spets. Hvarje vecka hålles under ledning af regeringsdirektören Werrens och någon embetsmans presidium offentlig sammankomst på något ställe å landet för den politiska agitationen och värfningar till de förestående valen; ty man hoppas att i det klerikala intresset hos hertigen genomdrifva de nuvarande liberala kamrarnes upplösning. Dessa sammankomster tillkännagifvas offentligt i landets officiela tidning. Om deremot ett par liberala samlas i en enskild krets till förtroligt samtal utan någon offentlig inbjudning, så skingras denna församling på Werrens befallning af polisen. Detta skedde d. 25:te i Bad-Ems och d. 2 okt. i Idstein. Gensdarmerna medförde tillochmed handklofvar, för att binda förbrytarne. Detta förfarande försvarar Warren dermed, att han i den officiela tidningen påstår, att de liberala ville kullstörta författningen och derföre ej förtjente någon skonsamhet. I Nassau finnes det neml. tvenne författningar, den öfverenskomna af 1849 och den oktrojerade af 1852. Det liberala partiet strätvar att på laglig väg återställa den förra, emedan den garanterar domarekårens skiljande från förvaltningen, kommunernas sjelfstyrelse, presstrihet och andra frioch rättigheter. Preussens minister skall under senare hälften at denna månad sysselsätta sig med frågan om landtdagens öppnande. Kreuzieitung uttalar sig fortfarande mot hvarje för soning mellan regeringen och representationen och uppmanar till hänsynslöst användande af våld. De liberala tidningarne deremot uppmana regeringen till hofsamhet och påpeka att freden lätt kan bli återställd mellan regeringen och folket, endast man å regeringens sida visar sig tillmötesgående. Preussiska flottan har tillökts med tvenne nya örlogsångare Hertha och Medusa. Hertha med 400 hästars kraft skall föra 30 kanoner, Medusa, 200 hästkrafter, 17 kanoner. Den förra fordrar 397 mans besättning, den senare 187 man. På k. teatern i Berlin gick d. 1 d:s för första gången öfver tiljorna en ny tragedi at Mosenthal, Pietra. Framgången var stor, den öfverfulla salongen inropade författaren efter 3:dje akten två gånger och dessutom efter 4:de och 5:te akterna. Erin Palen skrifves att rvsgarna Hsicen